en 4D värld

kan man lukta och smaka på bilder?
man borde kunna göra det.
bygga någonting som gör att konst kan få ännu fler dimensioner.
jag vill smaka på text.
jag vill lyssna på bilder.
lukta på musik.
om man skalar en banan kan man lägga saker i skalet.
fast bananskal är inte så gott.
dom luktar mest besprutningsmedel.
men det är kul när folk halkar på dom (har det hänt nån gång förutom på film?)
man skulle kunna ta ett stort äpple och gröpa ur litegrann.
stoppa in en kamera av mindre modell.
fast jag vill ha alla sinnen på en och samma gång.
pressa en apelsin över ett VHSband?
nej äpplet blir nog bäst.
jag tar en liten digitalkamera som man kan filma med.
ja då får jag med allt.
tror jag i allafall.
problemet är bara att det ruttnar.
men var ligger problemet i det?
det gör ju jag med.
bara lite långsammare.

haiku och tanka

kylig morgonluft
fågel viskar om framtid
ödeläggelse

fågel flyger bort
lämnar ödeläggelse
staden fortsätter

vinden yr runt mig
kall oktober morgondag
mössan blåste bort

sommarregn i park
barnen leker ändå kvar
pappan gömmer sig

iskall hand i hand
isen smälte hon i brand
ramlar bort från noll

asfalten steker
äggröra på gatan blir fest
lastbilen välte

du är aldrig här
bakom muren i april
maj juni juli
alltid aldrig här borta
bakom muren i april

klockan går helt fel
därför kom jag alltid sent
fröken ur är död
internet mördar tiden
det är min ursäkt för allt

hon har inte bara vanliga moln i sitt huvud.
hon har djupa mörka moln i horisonten som ger ilningar i benen och gör henne knäsvag inför en stundande mörk framtid.
den dagen hon blir lycklig ska hon stanna kvar tänker hon.
men tills dess tänker hon resa från stad till stad.
hon har inget namn.
hon finns inte på riktigt.
hon bor i mig.
hon bor i dig.
hon bor i de flesta av oss.
i en liten dold kammare i hjärtat.
hennes namn är mänsklighet.

Solglasögon

Jag var sju år gammal när jag blev förälskad i musik.
Sju år gammal när jag blev förälskad i festivaler.
Sju år gammal och jag stod längst fram med min mamma när det skånska skabandet Liberator spelade, min första festivalspening om man räknar bort den
lokala festivalen som jag var på när jag var på när jag var för liten för att kunna minnas det.

Jag fortsatte dansa när konserten var slut och dansade med min mamma bort till den största scenen på Hultsfredsfestivalen för att se det som skulle komma
att bli den sjuåringen jag en gång vars favoritband.
Docenterna.

Än idag kan jag känna leran under fötterna som bygger lager på lager när jag lyssnar på "Solglsögon" och jag minns det alltid fastnade någonting i leran under kängorna.
Alltid någonting mystiskt som man inte visste var det var, en kondom eller kanske en cigaret.
Alla dom där sakerna som finns runt mig idag men som för mitt sjuåriga jag var nytt och spännande.
Jag minns lukten av alkohol ifrån folks munnar och att dom dansade och sjöng, alla var så glada och kramades och alla fick vara som dom ville vara.
Jag minns min eufori när Docenterna spelade och hur sångaren eller om det var gitaristen sprang runt och verkligen gav allting han hade, som att det var hans
sista minuter i livet och han ville ge världen en fantastiskt avslut.

Jag var såld, köpt och helt förälskad.
Jag skulle bli Rock N' Rollstjärna när jag blev stor.
Riddare, brandchef och kung var som helt bortblåst och jag skulle bli frontfigur för ett punkrockband.
Jag hade bar överkropp och poserade till Ramones, Docenterna och alla möjliga band hemma framför stereon.
Jag förstår inte riktigt varför jag aldrig lärde mig ett instrument, jag antar att jag tyckte det var viktigare att vara snygg och ha utstrålning.

Dom andra barnen som gick i min klass förstod inte vad jag pratade om när jag pratade om konserter och musik.
Vi skulle måla ett sommarminne och jag målade Docenternas spelning.
Alla lampor och högtalare.
Noter som kom ut ur högtalarna, alla dansande människor och så jag som dansade.
Jag antar att dom tyckte att jag var konstig, dom kunde inte relatera till så mycket mer än den senaste disneyfilmen, deras helg hos mormor och morfar på landet
eller möjligtvis någon Thailandresa.

När jag gick i andra klass så skulle vi vid ett tillfälle på muisktimmen ta med oss och spela upp en egen låt.
Det pirrade i hela mig att få visa det där magiska.
Det där som visade på en helt annan fantastiskt värld där alla sinnen tilltalas och det är häftigt och ascoolt och makalöst helt fantastiskt.
Alla tänkbara superlativ på en gång.

Med bestämmda steg gick jag fram till CD-spelaren stoppade in min välvårdade skiva och valde låt, nummer tre.
Med smygade steg för att inte en millisekund av låten skulle störas så satte jag mig på min stol och tog på mig mina solglasögon och började digga musiken.
Hjälpläraren tyckte jag var en cool grabb.
Dom andra barnen förstod inte det magiska.
Jag kunde inte för mitt liv förstå hur dom inte kunde tycka att det var helt fantastiskt.
Dom spelade sin musik, det sena nittiotalets populärmusik.
Jag gäspade.
Efter skolan gick jag och längtade till nästa års festival medans jag hade mina solglasögon på mig och sjöng:

"Bakom mina solglasögon
kan jag va' mig själv.
Allting blir så vackert genom"

det borde vara förbjudet...

...att lägga upp profilbilder på facebook och andra sociala forum med sin nuvarade partner.

För att undvika irritation och spontana våldskonflikter.
För att gamla partners kan ta illa upp.
För att det provocerar alla som inte fått ligga på länge och som desperat vill kramas lite med nån.

Listan kan göras längre, men alla förstår.



-----
det här är ett steg mot att börja skriva massa åsikter om allt.
mycket helt subjektivt hävdande, mycket kultur och mycket trams.
läs väl.

Jag kan skrika

jag ser genier från min generation gå sönder av galenskap.
med tomma plånböcker jagandes efter medicin så att dagen går fortare.
ensamma.
skrikandes på kroggator efter nån att bara knulla med en onsdagnatt.
hitta någon att bli lagad med ett tag.
eller bara ha telefonsex med vem som helst som man kan säga du är snygg baby fast man inte ser personen.

jag ser människor som skulle bli något stort, ta telemarketingjobb och hata sina liv.
dom klarar hyran precis.
är fulla varje helg.
äter bara makaroner och ketchup fast dom är inte ens vegetarianer.

självmordsbenägna fjortonåringar som åker på festival.
äter tvål från bajamajor för den innehåller alkohol och senare dricker hembränt av hockeykillar i camp som spelar årets sommarplåga och tvingar dem suga
otvättad festivalkuk.

människor vars näringintag består av en baguette, chips och Eldorados färskost som dom äter i parker tillsammans med systembolagets billigaste fylla.
människor som sitter i parker tills det blir lite för kallt för att sitta där men som sitter där några timmar till för att dom inte vill
åka hem till förorter och ensamhet.

som han som aldrig hann vara barn för han var tvungen att bli vuxen så fort, som hans psykolog sa till honom.
pillertrillande tonåringar med panikattacker som skolkar och kedjedricker te på förnamnscaféer när det är för kallt för att sitta ute.

som hon från Ekjö som sa att hon ville klippa bort sina bröst för att dom symboliserade allt som gått käpprätt åt helvete.
dom fanns inte där när hon byggde kojor och sprang på ängar
när mamma pappa barn var på riktigt och inte varannan helg i singular.
hon tänkte att det finns ingen frihet längre hon bara slogs som en pingisboll mellan olika hem och ingen i skolan märkte nånting för hon var ju ändå bara
tyst hela tiden.

men inom sig så skrek hon i alla de högsta toner som fanns.
det var som ett evigt slagsmål som fanns i hennes mage.

en betryggande hand som tog henne till en skogsdunge med filt och picnic hade räckt.
men det blev aldrig så.
det blev snitt ,ambulansfärd, psyket och massa människor som stod som frågetecken istället.

som han som ville inte vara med längre.
där hatet hade tagit över och ensamheten blev för stor.
en gång i tiden hade han trott på hjärtan men det var länge sen nu.
han hittat en syndabock i invandrare och alla som var annorlunda.
efter en flaska vodka och en burk piller så låg han på golvet på toaletten.
som tur var bröt någon upp dörren.
men det blev rehab för missbruk och ett ännu bittrare levende.
ständigt på gränsen till ett nytt självmordsbrev.


som han med ett militant brinnade hjärta som tappade sin förhoppning om att bygga upp en bättre värld.
det var precis i samma ögonblick som han bestämde sig för att sluta gå på reclaim the streets.
gatustenar börjar kastas.
till en början som en kärleksförklaring till det han trodde på.
men det var när stenarna riktades mot lokala småföretagare som skräddare, skomakare och caféer som allt brast.
han ville inte vara med längre.
världen var ond.
och dom han trodde var hans medkämpar visade sig vara precis lika sadistiska som dom multinationella företagen.
det bultande hjärtat svalnade och cynismen tog över.

jag ser människor bli våldtagna av sina vänner.
misshandlade av sina föräldrar.
bedragana av sina partners.

jag kan skrika.
jag kan skrika!
jag kan skrika!!!

Sverige vad gjorde jag någonsin dig?
Östergötland vad gjorde jag någonsin dig?
Linköping vad gjorde jag någonsin dig?

Varför får du mig att känna mig som Palestina, Linköping?
varför får du mig att känna mig som Kurdistan, Linköping?
varför får du mig att känna mig som lådan med tupperwareprodukter som ständingt är i kaos som inte går att sortera , Linköping?
Linköping jag har försök vara dig trogen men du är konstant otrogen mot mig.
vi kan inte ha det här förhållandet längre. Linköping.
vi går varandra på nerverna. Linköping.
vi umgås inte längre. Linköping
vi pratar inte med varandra längre och det var år sen vi var lyckliga. Linköping.
Linköping. jag flyttar. Linköping
Linköping. jag flyttar igen. Linköping.
Linköping. du får mig att se så mycket ont. Linköping.

jag ser ensamma mammor och pappor som jobbar övertid och inte har tid att hämta på dagis.
jag ser ensamma mammor och pappor som inte har tid att träffa någon.
jag ser ensamma mammor och pappor som har så mycket att göra så att dom varken har tid med jobbet eller barnen.

som han som säljer sprit till minderåriga för att ha råd med sprit själv
som hon som doppade tampongen i vodka för att bli berusad fortare.
som han som sålde droger för att ha råd att sluta med droger så kunde ta sig till en annan stad.

jag ser män och kvinnor utföra samma arbete men hon får lite mindre i lön för att det är en hon.
men att hon är en hon ska ju tydligen göra att hon får gratis drinkar på krogen och att hon är en hon gör ju att hon kan styra över män för att hon är en hon
så det ska ju tydligen jämna ut sig.


jag ser den ensamstående pappan vara asfull på en nattklubb.
det må vara magiskt men också tragiskt.
men han ska väll få lite kul ibland han med.
det må vara magiskt men också tragiskt.
den ensamstående pappan letar efter nån att ha mysiga hemmakvällar med på datingsidor på internet.
det må var magiskt men också tragiskt.

jag ser hans dotter ligga och spy brevid kebabvagnen.
svarttaxichafförerna står brevid utan att bry sig.
medan grabbgängen går förbi och skriker hejarramsor som går förbi ser henne som lammkött.

jag ser människor inte få jobb för att dom har fel efternamn.
jag ser människor som inte går ut överhuvudtaget för att dom hängivigt sig till den nyaste religonen mediesamhället.
jag ser människor få stryk för att dom har fel hudfärg.
jag ser människor få stryk för att dom vill knulla med samma samma kön som dom själva.
jag ser människor få stryk för att dom tillhör en annan subkultur.
jag ser människor få stryk för att dom hejar på ett annat lag.
jag ser människor få stryk för att dom röstar på ett annat parti.
jag ser människor få stryk för att dom vill hjälpa andra människor.

jag ser tjejer bli våldtagna för att dom gick fel väg hem och det var säkert hennes fel för hon såg lite kåt ut i den kjolen.

jag ser pojkar i mellanstadiet fylla sina snöbollar med is och sten för att det dämpar ångesten när andra får ont.
jag ser den ganska mobbade killen spöa den mer mobbade killen för att bli en i gänget.
jag ser den coolaste killen i gänget få stryk av sin nersupna pappa.

jag ser människor överväga om dom ska bry sig om sina döende föräldrar överhuvudtaget efter allla besvikelser.
jag ser människor fly från sina hemland i svält och krig bli betraktade som tjuvar för att dom vill överleva.
jag läser.
jag hör.
jag ser.
så mycket skit.

jag ser mig själv svinfull på krogtoalettens nerpissade golv i en sönderslagen spegel.
världen är trasig.
du är trasig.
jag är trasig.

jag kan skrika.
jag kan skrika!
jag kan skrika!!!

att vi borde ta hand om varandra.

små drömmar är också drömmar

lördagkväll.
jag känner mig ful och kåt.
jag hoppas jag vaknar bakfull med könshår mellan tänderna imorgon, även om det skulle vara från mig själv, det känns ändå som en slags vinst.