ett riktigt blogginlägg

igår kvalade jag till SM och gick vidare hurra.
det här boostada mitt självförtroende ordentligt inför Borås Open som jag ska iväg på inom en timme.

dom texterna jag ska läsa i Borås är följade:

Cirklar på platensgatan
Städer
Till storasyster
och men mest av allt så vill jag bara trassla in mig in nån

så det blir en om Linköping
en om abort
en om självmord och att inte vilja vara med
och en om ensamhet

vill ni läsa dom så finns dom här på bloggen.

jag hoppas verkligen att Amanda och Vilgot också går vidare till SM det vore så jävla kul.
Sen vore det kul om Anders kvalade och kom med också.

önska mig lycka till nu drar jag.

Stenad i Stockholm

här är ett blandband.

A:
Twin Peaks theme
Primal Scream - Loaded
Perssons Pack feat Annika Norlin - Stenad i Stockholm
Hästpojken - Katarina är ett hål
Thomas Truax - Audrys dance
Allen Ginsberg - Asupermarket in Californina
Kal P. Dal - Jonnie
Nick Cave and the Bad seeds - The Ship song
Tom Waits - Ice Cream Man
The Pouges - Dirty old town
Bob Dylan - Blowing in the wind
Lou Reed - Sweet Jane

B:
The Jam - Down in the tubestation at midnight
Peter Perret - I'm not like everybody else
Roky Erickson - Night of the vampire
The Spencer Davis group - Keep on running
Docent död - Stå på benen
George Baker Selection - Little green bag
The Zombie - Shes not there
The Velvet Underground - White light White heat
Hermans Hermits - Mrs Brown you got a lovely daughter
The Kinks - All day and all night
The Sonics - Have love will travel
Violent Femmes - Blister in the sun
Steve Harley & Cokney Rebel - Come up to meet me (make me smile)
T.Rex - 20th Century boy

fickorna fyllda med pengar

Jens Lekman - Pocket full of money

fritt översatt och tolkad


jag har fickorna fyllda med pengar.
jag ska spendera allt ikväll.
jag har fickorna fyllda med pengar.
jag ska spendera allt ikväll.

en månadslön.
jag ska bränna allt på en gång.
på nån flicka som jag precis mött.
jag vet knappt hennes namn.

ta mig till något bra ställe.
vi kan möta upp med dina vänner.
ett ställe där folk är vänliga.
ett ställe där musiken aldrig slutar.

jag skulle kunna säga att du är otroligt vacker.
då skulle jag vara en lögnare.
men du får mina ben att bli spagetti.

och du tänder en glöd i mitt hjärta.
du tänder en glöd i mitt hjärta.
du tänder en glöd i mitt hjärta.
du tänder en glöd i mitt hjärta. (jag kommer springades med ett brinnadne hjärta)

jag kommer springades med ett brinnande hjärta
jag kommer springades med ett brinnande hjärta
jag kommer springades med ett brinnande hjärta
jag kommer springades med ett brinnande hjärta
jag kommer springades med ett brinnande hjärta

du tänder en glöd i mitt hjärta.
du tänder en glöd i mitt hjärta.
du tänder en glöd i mitt hjärta.
du får mitt hjärta att börja brinna.

jag kan ingenting om kärlek längre men jag har lärt mig göra jävligt bra blandband

och så står jag där 03:10 igen.
besviken över att inte få vara någons nattliga sommarkatt.
jag ser mig runt om.
tittar på människor.
en tjej gråter.
hennes kajal rinner som två svarta streck ner för hennes kinder.
några grabbar knuffar på varandra tills polisen kommer.
jag försöker lukta mig till en efterfest men förhoppningen dör ganska fort.

jag hatar den här gatan.
jag hatar gatan som den ansluter till.
men varje kväll jag är här så ramlar jag dit igen.
ramlar till besvikelser.
ramlar till tillbaks till gamla normer.
ramlar dåliga gatan fram.
ramlar som Håkan Hellström.

det finns ingen anledning att inte gå ut.
du skulle kunna finna kärleken i ditt liv.
jag brukar resonera så.
jag hoppas jag har rätt.

jag kan ingenting om kärlek längre.
den kunskapen har försvunnit nånstans mellan förhoppning om nåt bättre och ren berusning.
men på vägen har jag lärt mig att göra jävligt bra blandband.

som en vagabond

Bob Dylan - Like a rolling stone

fritt tolkad och översatt



en gång i tiden klädde du dig propert.
kastade en slant till uteliggarna medans du gick förbi, visst gjorde du så.
folk runt om dig sa "akta dig du kommer falla"
du trodde alla skämtade med dig.
du brukade skratta med alla som bara hängde runt.
nu pratar du inte lika högt längre.
nu verkar du inte vara lika stolt.
över att behöva skrapa ihop pengar till ditt nästa mål mat.

hur känns det
hur känns det
att vara utan ett hem
att vara främling överallt
som en vagabond?


du gick på de finaste skolorna eller hur, unga fröken uppmärksamhet
men du brukade bara bli berusad där
ingen lärde dig att leva på gatan
och nu måste du lära dig att leva med det
du sa att du aldrig skulle kompromissa
med den mystiska luffaren
han som inte säljer några alibin
när du ser in i vakumet i hans ögon
och du frågar honom om han vill göra en deal så du kan överleva dagen.

hur känns det
hur känns det
att vara utan ett hem
att vara främling överallt
som en vagabond?

du vände dig aldrig om för att se de rynkade pannorna på hycklarna och clownerna.
när de kom för att göra sin tricks för dig
du förstod aldrig att det inte är bra
att låta andra människor få dina kickar åt dig
du brukade rida på dina höga hästar med din diplomat
han som bar en mask du inte kunde se förbi
blev livet svårt när du insåg
att han inte var den du kunde lita på
efter han hade tagit allt från dig han kunde ta.

hur känns det
hur känns det
att vara utan ett hem
att vara främling överallt
som en vagabond?

prinsessa i sitt torn med alla dom vackra människorna
dom dricker och tänker att det är dom som har det bäst
de byter sina dyrbara gåvor och saker som om det inte spelade någon roll
du borde ta din diamantring och pantsätta den baby
du brukade bli så underhållen
av Napoleon i hans trasor och språket han använde
du borde gå till honom nu, han kallar på dig, och du kan inte vägra honom någonting
när du inte har något har du inget att förlora
du är osynlig nu, du har inga hemligheter att gömma.


hur känns det
hur känns det
att vara utan ett hem
att vara främling överallt
som en vagabond?

du kan inte krama om ett minne

Johnny Thunders - You can't put your arms around a memory

fritt tolkad och översatt


det spelar ingen roll att försöka.
alla dom inteligenta pojkarna har förstått det.
men det betyder inte att jag försökte.
jag vet bara inte varför.
känner mig så kall och ensam.
för älskling du är du är aldrig hemma.
och när jag väl är hemma.
spelar roll, jag är ändå ensam.

känner mig så rastlös.
slår mitt huvud mot en vägg.
försöker slå in lite vett.
även om det inte syns.
ärren är inte så gamla.
och när dom försvinner.
så kommer dom låta dig veta.

du kan inte krama om ett minne.
du kan inte känna trygghet med ett minne.
du kan inte krama om ett minne.
försök inte ens, försök inte ens.

du är bara ett oönskat barn.
och du har inget namn.
för du bor hos mig.
vi är en och samma

ärren är inte så gamla.
och när dom försvinner.
så kommer dom låta dig veta.

du kan inte krama om ett minne.
du kan inte känna trygghet med ett minne.
du kan inte krama om ett minne.
försök inte ens, försök inte ens.

Skaka om din själ

Vega - Shake up your sole

fritt översatt och tolkad


låt bilarna åka och komma som dom vill.
låt parfymen sprängas när flaskan slår emot golvet.
låt mig ta upp din tid.
baby låt mig introducera.
varaenda millimetera av din hud.
låt det bli så.

jag vill skaka om din själ.
skaka, skaka den, skaka den långsamt.
skaka om din själ.
och aldrig låta dig gå.

låt stjärnorna blekna och falla.
låt mig stöka till i dig.
stöka till ditt hjärta riktigt ordentligt.
låt mig stirra på dina läppar honug.
tills dom inte kan forma.
något annat än ja.
låt det bli så.

jag vill skaka om din själ.
skaka, skaka den, skaka den långsamt.
skaka om din själ.
och aldrig låta dig gå.

jag vill att du ska älska mig som Yoko älskade John.
jag vill att du älskar mig föralltid tills vi inte finns mer.

jag vill skaka om din själ.
skaka, skaka den, skaka den långsamt.
skaka om din själ.
och aldrig låta dig gå.

info

det gick inte så bra med dagboksgrejen det var alladeles för tråkigt.
men jag ska sammanfatta de utlovade återstående dagarna lite senare när jag har lust.

som de som läser kanske märkt har jag börjat skriva noveller.
hädenefter kommer jag i första hand publicera tre saker på denna blogg.

dessa är poesi, noveller, och överstättningar/tolkningar av diverse låttexter och poem

Bang

Bang, dörren slår igen och jag kastar av mig min packning. Jag borde ha städat innan jag åkte tänker jag men det är lite skitsamma med tanke på hur smutsig
jag är just nu. Sängen är relativt ren så jag resonerar att golvet verkar vara en bättre plats att ligga på men innan jag lägger mig öppnar jag ett fönster,
både för att jag ska vädra och för att jag ska röka, dubbelmoral har alltid varit en grej jag gillar. Samtidigt som jag tänder en cigarett går jag bort till
min vinylspelare och sätter på Artic Monkeys - Whatever People Say I Am, That's What I'm Not (2006), nålen når skivan på b-sidan, riot van (Up rolled the
riot van / And sparked excitement in the boys / But the policemen look annoyed / Perhaps these are ones they should avoid).
Fantastisk låt tänker jag medans jag ligger på golvet och röker efter en veckas festival utan några som helst romantiska inslag, inte ens ytliga.

Jag är nog fortfarande kär i henne.
Jag gjorde inte ens något försök på att närma mig någon, pratade knappt med någon jag inte redan kände.
Vi har inte pratat på månader.
Vi eller hon har kommit överens om att vi inte ska höras av.
Jag vill höra av mig, jag får inte, men jag vill, jag får inte.
Jag skiter i vad jag får och inte får, jag skickar ett sms bara ett enkelt bara ett hej, inget mer.

Efter en smskonversation, en dusch, ett klädbyte och en cyckeltur står jag helt plötsligt framför ytterdörren till den lägenhet jag en gång bodde i och
trycker på ringklockan.

- Hej.
- Hej.

Jag vet inte om jag ska kyssa henne eller om jag ska krama henne.
Hon är så vacker, så där vacker som bara hon kan vara.
Trasig, sönderfallande, dekadent, hon har gråtit det syns även om hon har försökt sminka över det så syns det att kajalen runnit ner för hennes kinder.
Jag älskar henne det gör jag verkligen och jag vill bara skrika att jag älskar henne och kyssa henne ta med henne på äventyr, strunta i allt som heter jobb
och pengar, bara fly bort från all vardagstristessen, fly bort från all skit vi varit med om.
Jag ger henne en kram och går in.

Vi går in i vardagsrummet, hon har möblerat om sen jag var där sist fast då stod mina möbler där också så det är inte så konstigt att hon har gjort om.
Hon har börjat röka inne, det känner jag redan i hallen, men jag bryr mig inte så mycket om det, jag sätter mig i en av fotöljerna och tänder en cigaret,
hon reagerar inte ens på att jag röker.

Vi har knappt bytt några ord alls sedan jag kom till hennes lägenhet, det känns konstigt att det är hennes lägenhet nu och inte våran som det var förut men
hon har ju sagt upp den så det är ingen av oss som kommer vara innehavare till lägenheten snart i alla fall.

Hon sätter på Regina Spektor - Begin to hope (2006) en skiva jag köpte åt henne, en skiva som vi lyssnade massor på både innan och under vi bodde ihop, när vi
kära, när vi var lyckliga. Jag plockar upp folkölen jag köpte på vägen ur min väska, hon hämtar glas jag säger att hon inte behöver göra det men hon
insisterar och jag säger inte emot, jag tänder en ny cigarett istället.

- Hur mår du? frågar hon när hon kommer tillbaks med glasen och sätter sig ner.
- Jag är lite sliten jag kom hem från Hultsfred idag annars är det ok. Tror jag. Jag saknar dig. Hur mår du?

Hon är tyst först och sedan säger hon att hon saknar mig med.
Vi stakar oss båda två. Hittar inte orden. vet inte riktigt hur vi ska agera.
Vi bara tittar på varandra. djupt i varandras ögon.
Mina ögon ljuger inte när dom säger att jag älskar henne, hennes ögon vill titta bort men kan inte, dom fastnar i mina.
Hon sa alltid att det var mina ögon hon föll för hos mig.

Tredje låten på skivan går igång, Samson.
Det brister för oss både ungefär samtidigt och vi nästan bokstavligen kastar oss i varandras famnar och kysser varandra intensitvt samtidigt som vi gråter.

(You are my sweetest downfall / I loved you first, I loved you first / Beneath the sheets of paper lies my truth / I have to go, I have to go)

- Jag älskar dig säger hon medans tårarna bildar två svara streck i hennes ansikte från hennes kajal. Först två streck som först är raka som sedan smetas ut
i mitt ansikte så det blir ett virrvarv av tårar och smink som bildar någonting som smakar salt och artificiellt samtidigt.

( Beneath the stars came falling on our heads / But there just soft light, there just soft light / Your hair was long when we first met)

- Jag älskar dig med säger jag och tar av mig mina glasögon, dom är alltid ivägen när man ska kyssa någon på riktigt.

(And he told me that I'd done alright / and kissed me till the morning light, the morning light / and he kissed me till the morning light)

Resten av skivan fortsätter vi kyssas i någon av de fotöljerna vi satt i innan om det är min eller hennes spelar ingen roll, tempot till kyssarna vi ger
varandra bestäms av Regina Spektor och när skivan är slut hamnar vi automatiskt i varsin fotölj igen.

- Hur gör vi? frågar jag
- Hur vadå? Vad menar du?
- Vi
- Jag klarar inte av att leva monogamt just nu.
- Men du sa ju att du älskade mig.
- Det gör jag, men...
- Men?

Hon blir tyst en stund och tänder en cigarett jag gör detsamma.

- Det kommer inte kunna funka, jag kommer inte kunna vara trogen dig, jag kommer vara otrogen mot dig igen även om jag älskar dig, jag måste vara fri just nu.

Jag börjar gråta, sitter kvar i fotöljen i tystnaden innan jag reser mig upp tvärt.

- Då går väll jag då.
- Ok, du gör som du vill.
- Jag vet inte vad jag vill, jag vill vara med dig fast du vill ju inte vara med mig.
- Jo det vill jag fast inte på det sättet, inte på det sättet som du vill att jag ska vara med dig.
- Ja... Då går väll jag då. Om du inte vill ha sex.
- Vill du verkligen det?
- Det känns inte som det spelar någon roll längre allting gör så ont i alla fall. Men bara om du vill.
- Jag vill.
- Jag ska bara gå på toa.

Efter jag varit på toaletten sitter hon naken på golvet i vardagsrummet och röker. Hon har satt på en blandskiva med Kent som vi lyssnat på så många gånger
förut.

- Ska inte du också vara naken säger hon och lägger sig ner på rygg samtidigt som hon röker.
- Jo säger jag och klär av mig.

Hon bara ligger där på golvet naken och jag tittar på henne.

- Varför har du rakat av dig allt hår på kroppen, vad har du gjort med dina handleder?
- Tyst och kom hit bara.

Jag lägger mig brevid henne på golvet, tittar in i hennes ögon och smeker henne på kinden.

- Kom in i mig nu, viskar hon i mitt öra.

Jag gör som hon säger, lägger mig över henne och glider in i henne, hennes armar och ben sluter sig runt mig som en bläckfisk och vi kysser varandra varsamt.
Vi ligger stilla i varandra.
Håller om varandra, är så nära varandra som det bara går.

Introt till 747 går igång.

Hon börjar gråta igen.

(Tystnad / Tunnel / Avfart)

Jag börjar gråta igen.

(När taxametern slagits på / försvinner allt i regnet / utan spår)

Kyssarna och tårarna blir alltmer intensiva och det maskinella juckandet som hör till en sexuell akt börjar men det känns inte maskinellt det känns vackert
fast ändå smutsigt men mest vackert.

( & som en viskning / ser Vi syner nu igen / Det här är nåt/ som inte ens har hänt...)

Jag smeker henne överallt där det är möjligt att smeka en människa och kramar henne hårdare än vad jag någonsin kramat henne. Hon är min bara min. Det har
hon alltid varit det kommer hon alltid vara.

(tystnad / En rökfri viskning/ Det är exakt vad Vi vill ha / det luftkonditionerade ljudet / av fart)

Mina läppar är överallt på henne. På hennes armar. På hennes öron. På hennes ögon. På hennes händer. På hennes näsa. På hennes bröst.
Precis överallt där jag kommer åt. Precis där jag vill att min tunga ska vara.

(Du är värd att dö för / Ni kan skratta om Ni vill / Håna oss Vi rör oss Ni står still…)

Vi rullar runt och hon blir överst. Mina fingrar väljer varsin sida av hennes axlar och smeker hennes armar upp och ner. Tar hennes händer i mina.
Smeker henne över magen. Smeker henne över brösten. Drar mina fingrar genom hennes hår.

(Lyssnar / stel & fastspänd / & när paniken bryter ut / ler Du svagt)

- Kom i mig viskar hon i mitt öra. Är det verkligen en bra idé borde vara en tanke som jag tänker men jag tänker den inte alls.
Vi rullar över så att hon ligger på rygg igen. Våra kroppar trycks mot varandra och intensiviteten i juckandet ökar tills vi båda uppnår cresendo.

(och viskar till Mig Du / är värd att dö för / Men mot gummi, glas & metall / betyder ett mirakel inget alls…)


Vi ligger tysta brevid varandra. Jag tänker att hon ska be mig att hämta papper som hon alltid bad mig göra förr. Men hon ligger tyst.

- Varför har du rakat bort allt hår på kroppen? Du är ju fin som du är, du är finare med kroppsbehåring. Varför har du skurit dig i handleden jag trodde
du hade slutat med sånt? säger jag och tittar in i hennes ögon.

Hon vänder sig bort. Jag lägger armen om henne men hon tar bort den.

- Du borde gå nu. Jag vill inte att du sover här.
- Ok.

Jag klär på mig utan att säga ett ljud, går ut i hallen och tar på mig skorna.

- Jag älskar dig, säger jag till henne med ryggen vänd mot henne innan jag går ut.

Bang, dörren slår igen.