lördag 19 december 2009

jullov

tre nya texter upplagda.
tror inte jag kommer lägga upp så mycket på ett tag nu i brist på internet.

höstdikt

hon sa att den här årstiden gjorde henne deprimerad medans han sa att den innebar rening.

rening? frågade hon.

ja rening, allt dör långsamt för att sedan bli till liv igen.
i vår.

jag vill alltid att det ska vara vår och sommar inte höst, kallt och vinter, sa hon.

det är därför det här inte håller, svarade han.
vad menar du?, sa hon.

du är vår och jag är höst, vi går alltid åt olika håll.
du mot sommar och jag mot vinter.

vi kommer aldrig mötas.

jag lämnar dig här för min vinter.

jag älskar dig.

hej då.

sen gick han sin väg.
för alltid.

på östfronten intet nytt

efter våra världskrig raderade vi bilderna på varandra men vi vågade aldrig radera varadras nummer.
vi delade upp landet till att du bodde på väst och jag på östkusten.
även om jag packade min resväska så är det fortfarande väst och öst.
jag tror aldrig muren kommer falla.
för varje gång jag slår ditt telefonnummer utbryter ett nytt världskrig.

gosedjur

1.
en undangömd barndom i en låda på vinden.
år av kärlek imin säng.
nu bortglömda på en mörk kall vind.

2.
hon kom och jag låg år av kärlek i hennes säng.
sen gömde hon undan mig.
bortglömd på en mörk kall vind.

fredag 4 december 2009

Önskelista

så här kan det gå kära vänner och läsare när man tänker skriva en vanlig önskelista och så blir det mer en dikt istället.
det är både en önskelista och en dikt bara så du vet mamma.
det här är nog det närmaste jag kommer till en juldikt också.



en fotfil.
ett digitalt och ett 3,5 mm kamerahus (Canon jag vill kunna använda mig av mina objektiv).
en skrivmaskin.
en filmkamera som inte är skitliten och man kommer inte åt knapparna och inte nån som är baserad på att vara auto hela tiden. en bra stor och praktisk med stativ.
massa filmer jag inte har.
massa serieböcker både svenska femipolitiska och mycket Alan moore och mycket batman.
vinylskivor allt som jag inte har som är bra.
massa bra böcker. inga jävla deckare jag vil ha klassisker. både klassiska och moderna.
ett par hörlurar.
massa poesiböcker.
en dator alltså en bärbar mac med mycket minne.
biljett till alla festivaler i sommar kanske inte sweden rock för det intreserar mig inte.
en modsvespa + körkort till den och nej jag vill inte ta bilkörkort.
att vara skuldfri.
ekonomsik oberoende.
att mina vänner och de jag älskar ska ha det det bra och vara lyckliga.
att jag får en lycklig relation där jag känner mig uppskattad och att jag finns där för den personen och samtidigt känna mig fri.
att folk tänker mer på miljön.
att kunna slå på företaget tre nånstans där det gör ont.
att man gör om hela sjukhussystemet.
att man gör om hela skolsystemet.
att få lite hopp om att det är möjligt att leva i ett samhälle utan lagar där alla mår bra.
att regeringen byts ut.
att kapitalismen går under.
att när kapitalismen går under så ber den om ursäkt till tredjen världen och ger tillbaka det den tagit från dem.
att alla människor och djur behandlas lika och med värdighet i hela världen.
att det blir fred på jorden.
och ett skärp.

torsdag 3 december 2009

totalt jävla mörker

jag var väldigt rädd för Morran när jag var liten men nu är hon en av mina största idoler.
för hon är kyla.
ångest.
personifierad smärta.
totalt jävla mörker.

lämna mig.
lämna mig för jag skulle aldrig nånsin kunna lämna dig.
du sa att du bara gör dom här sakerna mot mig för att jag ska lämna dig.
men jag skulle aldrig nånsin kunna lämna dig.
det var ett halvår sen.

förstör mig älskade.
slå mig sönder och samman.
virrvarv av Dacryfili, Saliromani känslomässig Masochism.

igår var det ett år sen ett av dom hårdste slagen någonsin slagits i mitt ansikte.
jag var full och sen stängde jag in mig utan att vilja prata med nån.

smaken av desperation och vodka ligger kvar i munnen när jag vaknar på eftermiddagen.
alltid försenad till nånting.

Internet.

jag ser bilder på människor jag inte känner.
inte intreserad.
söv ner mig.
jag vill inte vara med.
jag känner inte dom.
jag vill inte känna dom.
jag har inget behov av att känna dom.
jag vill aldrig att dom känner mig.
det är ingen som känner mig på riktigt längre.
bara yta.

ensamhet har fått en helt ny innebörd.
ingen känner mig här.
ingen någonsin.
aldrig.

instängd igen.
väggarna har bytt färg från blått till vitt.
men jag täcker fortfarande upp dem med posters så att det knappt finns någon vägg kvar.
mer ensam än någonsin.

allt är bara yta.
jag går vilse i min egen fantasi.

vill vara på nåt annat ställe.
vill vara här.
men jag vill inte vara med.


angående lögner:

jag har ljugit så många gånger bara för att bli sedd.
ljugit om droger.
ljugit om självmordsförsök.
men dom sakerna som är sanna håller jag tyst om.
vågar inte riktigt visa mig.
det är därför jag gömmer mig bakom konsten.

jag är stark.
nej det är jag verkligen inte.
jag är aldrig riktigt där på riktigt längre jag är alltid mer någon annanstans.

på en scen.
på en gala där jag tar emot pris.

bortsprungen i min fantasi.
jag vill nog oftast vara någonannanstans.
fast jag vet inte vart det är.

i nåns famn.
nånstans i frihet.
nånstans utan skulder.
nånstans utan skam.

jag vet inte vart den platsen är men snälla ta mig dit.

torsdag 26 november 2009

hörlurar

en natt.
som den här.
när världen är helt upp och ner.
och ljuset har gått ner över folkhögskolans mark.

om jag hade varit i den perioden då jag ville ha på mig kajal.
fast jag vågade aldrig ha det vågade aldrig ta det steget.
om jag hade haft det nu hade jag haft två svarta våta ränder under mina ögon just nu.
för jag tänker på förlorad vänskap

jag rullar en cigaret.
sätter på mig mina hörlurar.
går ut i regnet och blir Steven Patrick Morrissey.
there is a light that never goes out.

jag ser tillbaks på vart jag är ifrån.
där alla gator lutar mot stationen.
längtandes bort därifrån.
att vara konstig och annorlunda har alltid varit ren rutin för mig.

när jag var där senast:

Linköping är skitkallt som vanligt älskling.
specielt utan
dig
er.

man känner sig som den tjocka killen som på mellanstadiediscona stog längs med väggen
och bara åt godis fast godiset är utbytt mot sprit och discot mot en nattklubb.
längtandes till nåt annat.
nåt bättre.
distansförhållande får en helt ny innebörd när man inte ens kan prata i telefon.
det gäller inte bara par man kan ha distansförhållanden på andra sätt.
längtan efter läppar.
inte bara att röra utan att se och tala med om allt som hänt.


precis som du får jag också nån form av ångest av the knife nu.
dom är idioter och ordvitsar och kunskap får vardagen att bli mindre grå.
det finns en längtan efter ordvitsar och kaffeöverdoser.
mer nu än nånsin trots att jag fortfarande inte dricker kaffe.
evig tjafs och du kommer alltid vara smartare än mig och det är skönt att få känna sig lite dum ibland när man oftast känner sig överlägsen dom flesta annars.
jag saknar verkligen spontana besök.
sena nätter med nästan för långa diskussioner och creedence alltid creedence.


fullständig hatkärlek mer lutande åt kärlek med det djupaste bonds of trust.
jag vet att jag är pretentiös.
mer än nånsin nu men jag hoppas det är ok.
-du får mig att må så jävla dåligt och så jävla bra samtidigt sa du.
det är ganska talande.
jag saknar det.
du sa att jag älskar dig men du plockar fram mina mörkaste sidor så jag ser mig själv och det är både skitjobbigt och bra.
jag älskar dig med oändligt.


jag rullar en cigaret.
sätter på mig mina hörlurar,
går ut i regnet och blir Damon Alburn.
Cause you´re so great and I love you,


It´s kind of funny this thing about friends
who are suppose to be with you untill the bitter end.
they don't last.
they don't last.
they don't last.
now heads will roll no questions told.
I go my own way.

även efter besvikelser. så har jag inte gett upp än. jag är fortfarande envis som fan. jag har inte gett upp bara så du vet.


allas våran
min egen supernörd.
vi har fan inget gemensamt istortsätt.
men det finns nånting
en djup förståelse.
och långa telefonsamtal om nonsens och det viktigaste som finns.
love love love.


jag rullar en cigaret.
sätter på mig mina hörlurar,
går ut i regnet och blir nån av alla sångarna i ksmb.
jag lovar att jag tänker på dig nu.


jag ska nog inte dö när jag är 27 längre även fast vi lovade varandra efter en flaska rött när vi skrev en ny låt till
vårat rock n´roll band att vi skulle ha ihjäl varandra den dagen vi fyllde 28 så att vi kunde vara lika coola som Jim Morrisson och Jimi Hendrix.
det var över två flaskor kir som vi blev vänner på riktigt.
från den stunden...
alla ändlösa timmar på
cafér
parker
parkeringshus
fester utan inbjudan
till du Jack Keuracade USA och fann tron på kärleken igen.
alla telefon samtal.
och att det var du och ingen annan som cyklade en mil i spöregn mitt i natten efter min mor hade tagit kniven från min handled.
tack för kärlek.


nattliga äventyr.
spontana galenskaper och dela bitterhet.
en dum grej kanske gjorde det lite stelt men det spelar absolut ingen roll för det var bara en spontan dum grej.
fina samtal som aldrig nånsin är ytliga.
det var sjukt fint då på parkbänken mitt i natten med glass och te för att vi inte hade någon som kunde ta hand om oss så vi tog hand om varandra.
eller den gången då jag flippade ur och köpte 4 öl 5 minuter innan stängning.
vi får aldrig någonsin sluta med spontana äventyr.


jag rullar en cigaret.
sätter på mig mina hörlurar,
går ut i regnet och blir Allan Edwall.
du och jag.


tänk dig pink floyd the wall fast live.
du och jag på en scen.
poesi som tar alla med storm.
det var en fin tanke och en ingång på en väldigt fin vänskap.
det kan fortfarande bli sant och det vore fint.
jag vill fortfarande alltid krama dig och dricka vin hela nätterna.
och vet du vad bumsen sie att det är längre mellan oss än det varit på länge vi finns alltid för varandra ändå.


en söt liten flört som stannade i tanken för att det inte vågade gå lite längre.
fast det gjorde faktiskt ingenting så här i efterhand.
en fin och vacker vänskap är alltid bättre än ett kortvarigt och på förhand dömt förhållande.
kommer du ihåg alla knasiga efterfester?
kommer du ihåg mitt sms?
kommer du ihåg studenten när du väckte mig och vi drack champange?
det är alltid fint att ha någon att prata med om nätterna och hoppas vi aldrig slutar med det.

jag rullar en cigaret.
sätter på mig mina hörlurar,
går ut i regnet och blir Robert Smith
However far away I will always love you

jag behöver inte skriva nåt om dig jag har redan skrivit så mycket.
men jag saknar din vänskap.
det finns fortfarande kärlek men på ett annat sätt nu.


vi har känt varandra så fruktansvärt länge.
vi behöver bara titta på varandra så vet vi hur den andra mår.
även om du aldrig svarar när jag ringer så vet jag att du alltid finns där ändå.
min bästaste bästa vän som det varit i så många år.
det kommer nog alltid vara så också.
hoppas jag i alla fall.

jag rullar en cigaret.
tar av mig mina hörlurar.
går ut i solen och är Conrad Luckett.
Ni är det finaste som hänt mig.

glöm aldrig mig

jag är kompis med nästan alla jag har legat med på facebook.
jag vet inte om det är bra eller inte.
byrålåderna är tomma men väntar på att bli fyllda med oskrivna kärleksbrev.

jag kollapsar bland obetalda räkningar och otvättade lakan.
dagar som den här undrar man varför man inte bara började med heroin där nån gång när man faktiskt hade chansen.

jag suger på en öl för bedövningen skull.
mina läppar smekar varandra i fukten och jag tänker att det är hennes läppar.
jag kommer att tänka på hon.
den andra.
den gamla.
vi dansade aldrig barfota på barfotagatan.
och det gjorde ont.
fantastikt ont.
men det är skitsamma nu.

för jag vill att det gamla ska vara lagt i låda nånstans i en källare.
bortglömt men om jag vill minnas så kan jag plocka upp det.
men inte nu.

jag vill att alla känslor i hela världen ska släppas loss som vilda hundar och slita mig i stycken.
att händer ska kramas nästan lite för hårt och det inte ska finnas någonting som kan få någonting att bara bli skitigt och fult igen.
men jag gillar ju smuts.
samtidigt som jag hatar den.

attackera mig med kyssar och ös fina ord över mig så lovar jag att göra samma sak mot dig.
även om det inte är på riktigt.

låt oss spränga alla
broar
murar
alla hinder som skulle kunna finnas i hela jävla världen.

men klyschan att gammal kärlek rostar aldrig finns det nog ändå nån form av sanning i.

för det var vi mot världen.

det började egentligen väldigt konstigt jag var väldigt hög och mina vänner som jag var med hade däckat på olika ställen runt om i staden.
men jag gick till krogen som ligger i parkeringshuset som jag alltid gjorde.
jag träffade dig för första gången eller det första gången jag såg dig på riktigt.
vi kysstes aldrig den kvällen bara nästan och jag ville inte följa med dig hem dels för att jobbade dagen efter
och dels för att jag inte ville ligga med dig jag tyckte för mycket om dig det kändes bara fel och jag ville träffa dig igen.

det blev en vacker kärlekshistoria och jag kan egentligen inte förklara det med ord utan jag hänvisar till hundratals olika poplåtar.

vi hoppade av skolan samtidigt för vi var kära och framtiden var ljusare än någonsin.

det var för fan vi mot världen.

men precis som allting börjar finns det också slut.

det blev bara mörkare och mörkare för varje månad som gick.
vi hade för mycket med våra egna huvuden
för mycket trasigt från början.
men det spelade ingen roll.
för vi var kära och vi struntade i resten av världen vi kunde stanna i våra sängar hur mycket vi ville men tiden bara rann förbi och vi var ju tvungna att
bli vuxna nån gång.

vi började jobba.
vi flyttade ifrån våra föräldrahem och hela världen ville ligga med dig och jag ville också ligga med dig för vi var ju ändå pojk och flickvän.
men dom ville ligga med dig och det var ok ända tills du låg med dom efter att jag slängde linsgryta i väggen när du ville att vi skulle flytta isär.

vi mot världen.
en kärlekshistoria.
som på film.

men ingen av mina favoritfilmer har ett lyckligt slut.


jag minns när jag diskade hemma hos hennes mamma när ingen av dem var hemma.
jag lyssnade på kom änglar med Winnerbäck i smyg som var på någon av hennes blandskivor som hon behandlade som skit.
jag tycker inte om honom av principskäl, Winnerbäck alltså.
alla som jag tyckt om lite mer än som vän har lyssnat massor på honom och han kommer från samma stad som mig.
så det bara blev ett nej jag gillar inte det här.

jag diskar aldrig i hemma hos hennes mamma längre.
jag saknar dem båda.
på olika sätt.

hoppas vi kan ta en fika nån dag.

jag minns när vi båda låg i min säng och hon spelade upp om du lämnade mig nu från sin mobiltelefon.
vi grät.
slöt oss om varandra och kunde inte se varandra i ögonen för vi visste att det skulle bli så.
den texten skär alltid i mig när jag hör den nu för tiden.
jag grät på Jacks axel när vi gick förbi LW:s spelning när han spelade den på Hultsfred.


nu sitter jag mitt i natten efter ha tänkt på henne igen jag vet inte varför jag gör det.
jag lyssnar på den låten bara för att skada mig själv för det är en av de få saker som jag är bra på.

hon som jag pratar med på nätterna ibland frågar tänker du någonsin att det kan bli ni igen?

jag vet inte kanske lite undermedvetet hela tiden.
kanske.
jag älskar henne det gör jag verkligen.
det kommer jag alltid göra.
men jag har svårt att se hur det skulle kunna lagas någonsin.
jag vet inte om jag vill ha ett förhållande med henne.
jag tror inte det.
jag har liksom blivit ganska mycket annorlunda sen då.
till det bättre tror jag och hoppas.
men hur skulle jag kunna tänka så.
det är för längesen och jag är äldre.
mognare än att vara kär i den förflutna kärleken.

jag skulle gärna ta en fika med henne.

men hur kan man småprata med någon man delat allt med?
hur kan man prata lite ytligt med någon man trodde man skulle dela resten av sitt liv med?

det enda jag vill säga till henne är:

glöm aldrig mig.
glöm aldrig att vi älskade varandra på riktigt.
glöm aldrig att jag alltid kommer vara din bästa vän oavsett.
glöm aldrig det fina vi hade.
glöm aldrig att jag alltid kommer finnas där oavsett om det är gyttja och helt trasigt.
glöm aldrig.
lova det.

söndag 22 november 2009

jag är dogma 95

ensamheten förgiftar oss viskade hon.
fast vi satt ändå i olika lägenheter.
olika städer
framför olika skärmar.
det gör ont att gå vidare.
det gör ont att vara ensam säger hon.
jag håller med henne.
det gör ont att känna sig vilsen i sig själv och att inte våga släppa in någon så nära igen.

igen.
varför hänvisar man alltid till det gamla?
varför kan man inte bara glömma det gamla?
eternalsunshinea mig bort från mitt förflutna.

jag är dogma 95.
inte perfekt alls.

jag är en lynchfilm.
ni kommer aldrig nånsin förstå mig fullt ut.

jag vill vara tokigt kär.
jag vill vara så där jag vill aldrig lämna dig på nåt sätt.
jag vill vara så besatt att om du skulle dö skulle jag snorta din aska som Keith Richards gjorde med sin pappa.

jag är rock n' roll stjärna.
jag förstör mig själv hela tiden.

springades...
bort från mig.
bort från allt.
bort från henne.
bort från du.
bort från mamma.
bort från ekonomi.
bort från psykologer.
bort från droger.
bort från pappa.
bort från besvikelser.
bort från fem i tre ragg.
bort från värdelösa dansgolv.
bort från dom.
bort från städer.
bort från ingenting.

jag vill vara vagabond på fri fot och samtidigt ha en komplett film/skiv/litteratursamling.

jag vill kunna sätta en penna mot ett papper utan att det blir rött eller svart.
jag kan inte sätta en penna mot ett papper utan att det blir rött eller svart.

jag är en fullständig idiot.
bara lite mindre än alla andra för dom är större idioter än vad jag är.

jag vill aldrig att batterierna tar slut.
jag vill.

explodera
implodera
skapa mästerverk

rinna ut i...


varför finns hon fortfarande kvar i mitt huvud ibland?
jag raderade henne så många gånger.

jag stänger in mig igen.
bakom mina intressen.

jag den svenska synden.
inte alls så naket som det verkar.

jag är amerikansk indiefilm.
bara en i mängden.

jag är Conrad Luckett.
bara en bluff.

tisdag 17 november 2009

Lars, Jag och E

jag minns när jag diskade hemma hos hennes mamma när ingen av dem var hemma.
jag lyssnade på kom änglar med Winnerbäck i smyg som var på någon av hennes blandskivor som hon behandlade som skit.
jag tycker inte om honom av principskäl, Winnerbäck alltså.
alla som jag tyckt om lite mer än som vän har lyssnat massor på honom och han kommer från samma stad som mig.
så det bara blev ett nej jag gillar inte det här.

jag diskar aldrig i hemma hos hennes mamma längre.
jag saknar dem båda.
på olika sätt.

förlåt för smutskastning.
det handlade bara om terapi.
jag var ingen ängel heller.
verkligen inte.

men jag hoppas du förstår att det var för att det gjorde ont.
hoppas vi kan ta en fika nån dag.

måndag 16 november 2009

ett stort statement så folk förstår.

till alla människor som känner mig.
till alla människor som inte känner mig.
till alla som känner att det nog är dom jag kanske skriver om.
ta inte min poesi så jävla allvarligt.
det är bara ord som förklarar känslor.
det är bara ord som är fina eller råa för att förklara hur jag kände just då.
om någon känner att det är ett personangrepp.
känn inte så.
det är bara ord.

söndag 15 november 2009

vi mot världen

jag är kompis med nästan alla jag har legat med på facebook.
jag vet inte om det är bra eller inte.
byrålåderna är tomma men väntar på att bli fyllda med oskrivna kärleksbrev.

jag kollapsar bland obetalda räkningar och otvättade lakan.
dagar som den här undrar man varför man inte bara började med heroin där nån gång när man faktiskt hade chansen.

jag suger på en öl för bedövningen skull.
mina läppar smekar varandra i fukten och jag tänker att det är hennes läppar.
jag kommer att tänka på hon.
den andra.
den gamla.
vi dansade aldrig barfota på barfotagatan.
och det gjorde ont.
fantastikt ont.
men det är skitsamma nu.

för jag vill att det gamla ska vara lagt i låda nånstans i en källare.
bortglömt men om jag vill minnas så kan jag plocka upp det.
men inte nu.

jag vill att alla känslor i hela världen ska släppas loss som vilda hundar och slita mig i stycken.
att händer ska kramas nästan lite för hårt och det inte ska finnas någonting som kan få någonting att bara bli skitigt och fult igen.
men jag gillar ju smuts.
samtidigt som jag hatar den.

attackera mig med kyssar och ös fina ord över mig så lovar jag att göra samma sak mot dig.
även om det inte är på riktigt.

låt oss spränga alla
broar
murar
alla hinder som skulle kunna finnas i hela jävla världen.

men klyschan att gammal kärlek rostar aldrig finns det nog ändå nån form av sanning i.

för det var vi mot världen.

det började egentligen väldigt konstigt jag var väldigt hög och mina vänner som jag var med hade däckat på olika ställen.
men jag gick till krogen som ligger i parkeringshuset som jag alltid gjorde.
jag träffade dig för första gången eller det första gången jag dig på riktigt.
vi kysstes aldrig den kvällen bara nästan och jag ville inte följa med dig hem dels för att jobbade dagen efter
och dels för att jag inte ville ligga med dig jag tyckte för mycket om dig.
det kändes bara fel.
jag ville träffa dig igen.

det blev en vacker kärlekshistoria och jag kan egentligen inte förklara det med ord utan jag hänvisar till hundratals olika poplåtar.
vi hoppade av skolan samtidigt för vi var kära och framtiden var ljusare än någonsin.

det var för fan vi mot världen.

men precis som allting har en början finns det också slut.

det blev bara mörkare och mörkare för varje månad som gick.
vi hade för mycket med våra egna huvuden
för mycket trasigt från början.
men det spelade ingen roll.
för vi var kära och vi struntade i resten av världen vi kunde stanna i våra sängar hur mycket vi ville men tiden bara rann förbi och vi var ju tvungna att
bli vuxna nån gång.

vi började jobba.
vi flyttade ifrån våra föräldrahem och hela världen ville ligga med dig och jag ville också ligga med dig för vi var ju ändå pojk och flickvän.
men dom ville ligga med dig och det var ok ända tills du låg med dom efter att jag slängde linsgryta i väggen när du ville att vi skulle flytta isär.

vi mot världen.
en kärlekshistoria.
som på film.

men ingen av mina favoritfilmer har ett lyckligt slut.

svin

idiot...


försvarstal.
jag vill bara trassla in mig i nån ibland och känna hud mot hud.

vi vet att du kan skriva nåt fint poetjävel.

ok.
slå mig.
slå mig hårdare än vad du nånsin gjort innan.
för den här gången förtjänar jag det.

onsdag

min själ är ett ut och invänt igelkottsskinn och jag röker för mycket.
folkölsromantiker som spenderat för mycker tid i parker och på uteserveringar.

jag vet inte.
jag är rädd.
tror inte jag vill ha nån relation.
inte just nu i alla fall.
bara närhet.
knulla bort smärtan inatt.
kanske bli seriös imorgon.

just nu är jag bara en pretantiös arbetslös hora.

jag har inte sett på världen med egna ögon på flera år.
bara genom glas.

objektiv och bågar att gömma sig bakom.

jag fotar dig för att glömma
med klumpar i halsen och bultande indiehjärta.
jag fotar dig för att glömma

billiga motbjudande drycker och konst i alla dess former.

bedövning.
bedövning.
bedövning.

det finns tomrum i mig.
vill du fylla dem?

när jag var liten hade jag en drottning

när jag var liten hade jag en drottning.
jag gjorde allt hon sa.
vi lekte och hon bestämde.
men det var ok.
för hon var min drottning.

när jag var liten hade jag en drottning.
jag var hennes lakej.
allt för henne.
min drottning.

vi växte upp och blev rebeller.
jag svek henne och flyttade till ett annat land och skaffade nya drottningar.
men ingenting blev som med min första drottning.

allt var så enkelt då.
bara lyda och leka med.
inga komplikationer.
när jag var liten hade jag en drottning.

intro

jag kan inte skriva kärleksdikter säger jag.
men det är det enda jag gör.
mest hela tiden.
och hatbrev till min hemstad.

några meter.
alldeles för långt bort.

inte opptimistens tal

det finns ingen sann kärlek.
bara vodka.
misslyckade poeter som vill att det ska finnas.
evig kärlek.
just det hur har det varit innan?

insikt

det finns liksom inga kulor kvar.
allt är spenderat på henne.

ibland vill jag bara knulla bort allt som gör ont.
vara jävligt primitiv.
penetrera och vara vidirigt tyskt hårdporrsäcklig.
viska saker som jag inte vill säga överhuvudtaget.



men man inser ännu en gång det är inte fitta jag behöver.
det räcker med en kram.


jag vill skriva en plan B för mitt liv.
inte känna att jag är en arbetslös hora imorgon.

...

nu kommer jag lägga upp 6 stycken texter både jättegamla, jättenya och blandat.

jag är ensammast i Sverige (en tolkning)

bort från mina minusgrader.
mina händer luktar svett.
jag går in i mina mörker.
jag vet inte om det här känns rätt.

jag ser dig på stationen.
så jag går åt ett annat håll.
jag har gömt min själ i orden.
för att överleva allt som gör för ont.

och du satt där på fiket.
där vi alltid satt.
med din blick som mig misshandlar.
slog du till så hårt det gick.
Och jag såg hur du tyckte om det
Från nästan bottenlös tristess
kom det kärleksvarma våldet
och vinet spills blir bleka rorschach-test

jag ser nån vid ett rödljus.
med samma jacka som du har.
nånstans i min ficka ligger gamla kärleksbrev.
där det står allt jag aldrig vågade säga dig.

jag står med dig vid taxin.
fast jag vet att det är slut.
och jag står där när du åker.
tårar borde rinna ner för min kind.
med det är VM i att hålla färgen.
tyck synd om mig.
jag är ensammast i Sverige

vi drog ner varandra och blev varandras fall.
sen gled vi bara från varandra.
förlåt för alla gånger jag sa förlåt.
förlåt för våra kluvna tungor.
det finns foton i en mapp.
gamla kärleksbrev och törnar.
jag har letat som besatt.
knullat bort gammal smärta.
letat efter känslor.
längtan efter förlorad vänskap.
men jag är glad att jag kan ta mig i kragen och gå vidare.

fredag 13 november 2009

domare

du röker så att lungorna känner sig som betongblock.
försvinner in i en byggnad med kexchokladfärger.
som en ensam man i en bar som tappat all tro på duvans symbolik.
trånar efter ångesthångel och baddar sår med sprit precis som man ska göra.
det här jobbet är bakom ljudisolerade glas.
det blir druvsocker för att hålla sig vaken tuggummi för att hålla abstinensen borta.
precis
som den livströttes vita pulver.
som morfinet för heroinisten.

slagskott mot mig,
sargad.
smutsigt visir.
det finns ingen pipa att dansa efter.
stolppskott igen.

tisdag 10 november 2009

rage against me

allt faller och jag vet inte vart jag är på väg.
det fanns gratistidnigar, poser och alkohol att gömma sig bakom.
jag vet inte vad fan jag har för masker längre.
det gör så jävla ont ibland.
jag kan inte sätta fingret på det.
det finns monster i mig.

jag är rädd för dem.
dom gör mig mörkrädd.
jag hatar mig själv så fruktansvärt mycket ibland.

jag lever nu.
jag vet men vill inte göra det ibland.
det finns nån slags atraktion till döden nån slags befrielse när allt bara är bäcksvart.

jag har ett rage against myself.
jag hatar speglar för dom visar inte mig som jag vill se ut.
jag är mycker snyggare i min fantasi.

rage against the whole fucking whole world.
jag hatar och skriker inom mig.
men det märks inte jag bara ler och lyssnar.

jag är snäll.
för snäll men världen är inte snäll och i ensamheten växer mina demoner fram.
ingen förstår mig på riktigt.
ingen kommer nånsin förstå mig.
det är därför jag dricker för mycker i perioder.
det är därför jag bara försvinner ibland.

i såna här lägen tänker jag att jag borde ta mig i kragen men jag hittar den aldrig.

söndag 8 november 2009

höstblues

jag skulle kunna prata endast genom olika poplåtar.
men jag är osäker på om hon skulle förstå då.
jag hittar inte ord.
inte rätt ord i alla fall.
tror jag skulle vilja säga så och så.
fast jag vet inte om det skulle kännas rätt.
jag har ingen koll.
är jättemano.
berg o dalvana. kent. höstpromenad med halsduken lite för högt upp. kedjerökandes.
jag skulle hellre ha en annan hand i min hand än mina trasiga fingervantar.
det är jävlgt fånigt att ha reflexväst.
kan inte sova.
jag vill inte veta vart jag ska göra av den andra armen när jag håller om henne.
men det är en ensam natt igen och jag funderar över vilken maskeradkostym jag ska ha på mig imorgon.

lördag 7 november 2009

det kallas skam baby (smutstvå)

hon spelade alltid i moll när hon spelade gitarr.
hon sa att hon var lycklig men varje gång hon skrev en ny låt så gick den alltid i moll.
jag tycker fortfarande inte om min egen spegelbild.
jag vill vara som Jim Morrison fast jag vågar inte ha bar överkropp för jag har fortfarande lite chipstuttar.

hon äcklar mig nu för tiden.
tanken på en lycklig parrelation äcklar mig.
jag blir provocerad när hennes namn dyker upp.
jag borde ta bort henne från facebook.
jag har redan gjort det en gång men hon addade mig igen.
vet inte riktigt varför för vi vill inte ha kontakt med varandra när vi pratar så är det enda vi kommer fram till att vi inte ska prata med varandra.

jag har slagit sönder mina murar så gott jag kan nu.
raderat min avundsjuka så gott det går (hoppas jag i alla fall).
blivit ännu mer pretantiös och motiverad till att styra upp mitt liv.

men ibland ramlar jag bara ihop.

det kalls panikångest och det är svårt attt sätta ord på.

jag trycker in en stiftpenna i min handled.

klick.
klick.
klick.

jag hoppas jag dör av blyförgiftning.

det kallas skam baby.
det kallas smuts.

våldtäktsmannen vaknar ensam.
och alla vet.
han kommer inte bli straffad.
för hon ville.
inte i sina sinnes fulla bruk.
men hon ville.
men inga cigaretter.
ingen vodka.
kan få bort känslan av att ha utnyttjat någon.

det kallas skam baby.

det kallas smuts.

även om det inte är hela sanningen.
det handlar mest om känslor.
ibland känns allt bara så jävla fel.

det var ju inte direkt så att du var planerad från första början.
du kunde lika gärna blivit aborterad.
det kanske är därför du känner dig så oönskad när du ligger och gråter i fosterställning nätter som aldrig verkar ta slut.
utan täckning på din mobiltelefon.

vem säger att det inte gör lika ont att bli våldtagen av någon man älskar?

det kallas skam baby.
det kallas skam.

unga sinnens suicidlekar i rop på hjälp kan sluta i tragedi. inte alltid.
ibland hamnar du bara bland pillerburkar och psykologer som pratar med dig för pengar

det är bara en utvecklingsfas.
precis som min sexualitet.

det kallas skam baby.
det kallas smuts.

våld är oftast inte fysiskt.
och vissa besvikelser lagas aldrig.
dom ligger bara som ett hål och fräter sönder.


blanda inte in Freud i det här.
det skulle bara kompilicera saker.

tisdag 3 november 2009

döden Linköping Mtv gruppvåldtäkt och jag

Döden
vad döjer du för mig i dina mörka ögon?

jag kom hem stupfull efter en fika för två som blev sju pitchers för fyra.
det kallas Linköpingssyndromet.

ligger i mina föräldrars soffa och kräks till dansbandskampen.
jag vet inte om det är för att jag druckit för mycket eller om faktiskt är för att det är dansbandskampen och att Tomas Ledin är med.

lördag.
jag vaknar hos min väns brors flickvän och går till en annan lägenhet för att forsätta vara fantasiskt bakfull och lägger mig i en soffa.

utkörningspizza
i bakgrunden sånt som är helt ointressant.
tv.

jag tror att jag vill vara som dom på mtv ibland.
mest föra att dom verkar vara så beskymmerslösa och må så bra.

jag ska börja
träna min kropp
klippa mitt hår
bli perfekt
sluta röka eller bara röka när det är snyggt och kommercielt gångbart att göra det
skaffa mig en rik flickvän
eller bli rik
och skaffa mig en flickvän som vill vara tillsammans med mig för att jag är rik.
det skulle kännas bra.

ibland vaknar jag och vill vara någon helt annan.
kanske killen i Coca Cola Zero reklamen.
han är
fulländad.
han kan dricka läsk med aspartan i utan att bli tjock och han får aldrig cancer.
han har storbystade pinnsmala supermodeller som strippar runt om honom så fort han bara vill.
han säger bara nu och så får han som han vill.

avsugning.nu.flintastek.nu.lesbisk porrfilmsinspelning.nu.våldtäkt.nu

dom storbystade pinnsmala supermodellerna dricker också läsk fast dom dricker inte Coca Cola Zero utan dom dricker Coca Cola light.
för Zero är manligt och light är kvinnligt.

när en av dom storbystade pinnsmala supermodellerna får sin egen Coca Cola reklam.
sin lightreklam.
så är det
tvättbrödor
inoljade överkroppar
brandmän
militärer
atleter
idrottsmän
porrfilm
våldtäkt.

zappar till barnkanalen för roliga djur är roligare.

herregud varför åker jag inte bara hem till mina föräldrar.

två timmar senare efter bussfärd forfarande bakfull liggandes i en soffa och tittar på bondfilm.

kväll.
utgång.
vi skulle på en fest men vi fastnade på samma krog som serverar för billig öl och alltid har uteserveringen öppen och dom har kråkfiltar så man inte ska frysa.

sex öl tre shootar och en drink senare sitter jag på bussen hem mot mina föräldrar igen.
ramlar in genom ytterdörren går förbi tv:n och sätter på den av ren rutin.
lägger mig i soffan.
jag når inte fjärrkontrollen och jag tänker jag hatar tv.

måndag 2 november 2009

jag tror nog att jag är (det rimmar) ibland

indiepop.
mina läppar är torra.
mitt lypsyl är slut.
jag tror hon är knark.
det verkar
farligt
beroendeframkallande
men
lite spännade.

till Jack

hon dansar genom ringar av eld.
det är Jim Morrisson och det är en av dom vackraste raderna som skrivits.
hon dansar genom ringar av eld i mitt huvud medans jag vandrar kroggatan ner i min barndomsstad och jag är helt oförmögen att vara nykter här.
det finns för mycket längtan.
längtan bort.
längtan till fingertoppar mot fingertoppar.
fingrar som möts som inte riktigt vet vart dom ska ta vägen det enda dom vet är att dom vill vara där dom är precis just nu.
ligga tätt intill med min näsa i hennes nacke och händer som är lite förvirrade över vart dom ska och får vara.

vill bara att det ska vara vackert och fint.
nu.
med hon.

smuts och skam har jag fått nog av och om jag vill ha den kan jag gå till mig själv.
jag försöker gömma mina monster och demoner så gott det går.
det kallas promenader, ska bara gå ut och röka och toalettbesök.
men det är slut med ständig medicinering i form av berusningsmedel.
och jag ska nog inte dö när jag är 27 längre även fast vi lovade varandra efter en flaska rött när vi skrev en ny låt till vårat rock n´roll band att vi skulle ha ihjäl varandra den dagen vi fyllde 28 så att vi kunde vara lika coola som Jim Morrisson och Jimi Hendrix.

det var över två flaskor kir som vi blev vänner på riktigt.
från den stunden...

alla ändlösa timmar på
cafér
parker
parkeringshus
fester utan inbjudan

till du Jack Keuracade USA och fann tron på kärleken igen.
alla telefon samtal.
och att det var du och ingen annan som cyklade en mil i spöregn mitt i natten efter min mor hade tagit kniven från min handled.

tack för kärlek.

och jag vet att du precis som jag bara vill trassla in dig i rätt person.
dekadensen finns alltid där men vi strävar inte efter den längre.
precis som jag vill du vakna brevid nån som tycker om dig på riktigt och som du tycker om tillbaks.

och kanske
men inte nödvändigtvis ha en liten lätt doft av järn på fingrarna.

måndag 19 oktober 2009

kärlek 4

kärlek har jag fått en hatkärlek till.
ramlar.
slår i hörn.
kärlek är som en lysknapp.
ljust.
mörkt.
ibland tar glödlampan slut.

utopi

fyll min kropp med olika substitut för att allt ska bli lite bättre.
en plats lång bort härifrån.
en utopi.
en plats dit jag aldrig kommer att komma.
men jag tänker dö i kampen för att komma dit.

söndag 18 oktober 2009

smutsett

det är inte direkt så att jag vill spruta dig i ansiktet.
jag ser ingen direkt anledning eller tillfredställese i att göra det.
jag har ju visserligen gjort det en gång med dig som jag inte ringer längre för att vi har ju gjort slut och det kändes inte så bra att göra det.
sen du som dumpade mig är ju du bara ett telefonnummer man inte får ringa nu för vi är ju inte ett par längre och då kan man ju inte
ha kontakt eller vara vän med någon man spenderat flera år tillsammans med för vi är ju inte ett par längre.

så slentrian ligga med människor man inte attraheras av alls egentligen
kan ju vara en bra idé för man kan ju man kan ju skylla på att man var full eller förvirrad.

jag började lyssna på the smiths i högstadiet för att ingen ville ligga med mig då.
åh andra sidan ville jag inte ligga med nån när jag gick i högstadiet för alla var så jävla dumma i huvet.


ibland önskar jag att jag hade varit som alla andra i högstadiet
för då kanske jag skulle kunna sova ensam när det är tyst.
och då hade jag inte haft dåligt samvete då du den där sommaren som mest smakade salt (på det dåliga sättet)
när du full kom hem till mig mitt i natten bara för att du var sugen på att suga av nån la dig i bäddsoffan
för att vi inte är ett par längre och det sista du sa innan du däckade var "Jag är lika mycket värd som nåt mana bara slänger bort".

det händer att jag blir sugen på att slicka fitta ibland men det är mer vanligt att jag blir sugen på att.

sila heroin
snorta kokain
skjuta mig i huvudet.

måndag 12 oktober 2009

happydance

det har varit en fantastisk helg.
kärlek all the way.
skåne med finaste vänner, vin, nattcigareter och samtal ut i det oändliga...


jag gillar verkligen skapande svenska kursen och det är skönt att den äntligen har kommit igång.
synd att folk i klassen inte riktigt förstår sig på det här med magin med skrivandet.

hur som helst.

vi fick en sån där rolig skriv en rad och skicka uppgift.

här är de två verken som blev till. utan korrigering.

1:

Jag älskar kolla fotboll
Jag är vinnare på fotboll
och trofén ska jag ta hem.
efter mycket slit och tårar
i höstmörkrets vindar. spatserar, flanerar, kanske
till och med orerar lite i detta naturens halvdöende fas
halvdöende fas är du och jag i samma båt
En båt som känns ungefär lika säker som titanic
vägrar jag givetvis att gå ombord på
Den här ön är tom, precis som mitt huvud
Kan inte tänka pga tomheten idag.
ett hål som aldrig fylls igen, jag försöker det bästa jag kan.
jag sprängs.


2:
Hon dansar genom ringar av eld som förblindar mina ögon fullständigt
förblindade ögon ser icke elden som plötsligt sprider sig vilt,
Likt ett vakum skapat av den eld jag själv inte kunnat hindra
För den enda som kan hindra eld är Mr. Jean Claude van Damm
Under sängen dit den rena lågan aldrig når
Lågan brinner i själen din.
Explotioner och krevader pulserar inifrån som om livets rytmer är påväg att smita från sitt organiska fängelse för att åter njuta friheten
av den en gång så underbara man han var
jag saknar honom så
dags att sluta tänka
dags hittar kälik
dags ha nytt liv


jag har ju ingen aning om vilka och hur många som läser det jag skriver här.
men jag tänkte utlösa en tävling.
den som gissar rätt på vilka rader jag skrivt i de två texterna här över vinner nånting.


vi har fått en sjukt rolig uppgift i veckan också en poesidagbok.
peppen.

jag är så sjukt glad.
lite stressad inför festen/giget och så men ändå...

Bob Hund spår 7 10 år bakåt och 100 år framåt

tisdag 6 oktober 2009

doin the omoralisk schlagerfestival

skapa, plugga och ta tag i saker så att nåt händer hela tiden.

jag gillar det här.
blir lite stressad ibland bara.
men det ska nog gå bra.

nu ska jag skriva om könsroller i antiken och sen sparka igång en filmklubb för att sedan fortsätta skriva om samma sak.

blir nog vaken hela natten men är man nattmänniska så är man.

är väldigt inne på minimalism, skramel punk, progg och ord just nu.

det är med andra ord som vanligt.

hjärtat och känslorna framför allt.

om du tycker nåt annat så fuck off du har fel äckliga ytliga människa.

måndag 5 oktober 2009

värdelös

panik och ligga på golv och skaka utan att veta vad som är fel.
jag vill inte det här.
jag trodde det var över.

titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.
titta på mig.se mig.

lämna mig i fred.

jag vet inte vad det är jag inte orkar.
men det är nånting som känns jävligt tungt just nu.
annars skulle jag inte fått en anfall igen.

fan vad jag hatar det här.
värdelös.
meningslös.

självföraktet och självhatet bara piskar mig i ansiktet.

värdelös.
meningslös.

jag vill inte dricka bort jag orkar inte.
jag vill må bra.
och det gör jag.
men inte inatt.

söndag 4 oktober 2009

det här är en kärleksdikt.

longbeach på repeat och blöt efter regncigaretter.

det här är en kärleksdikt.

hon dansar virvelvindsdans genom storminfernon av känslor som inte går att förklara.
längtandes efter avgrundsdjupa ögon och läppar som aldrig tar slut.

LSD ska tas i en öken det lärde jag mig av en gud i en låt medans jag väntade på att solen skulle skina igen.

det här är en kärleksdikt.

även om jag inte vet hur man gör.
det är sorrow
det är I´ll be gone
det är no time for us

det är broder daniel och indie streta emot allt och alla och jag gör precis vad fan jag vill hjärta.

det här är en kärleksdikt

det är konsumention av saker som inte betyder nånting egentligen som betyder allt.
man kan aldrig få en komplett skiv eller filmsamling.

det här är en kärleksdikt

höjda nävar och sönderslagna saker för att visa missnöje...

det här skullle vara en kärleksdikt men jag har tappat tråden.
jag vet faktiskt inte vad kärlek är egentligen.
tror jag i alla fall.
men jag försöker ta reda på det.

jag tror det går ganska bra.
men det är ganska förvirrande.

måndag 28 september 2009

ge mig en bruksanvisning för det här

det är lite så där man viker foten inåt och tittar ner i marken åt andra hållet.
fingrarna liksom spretar lite åt olika håll och man lägger huvet lite på sned.
man vet inte riktigt vad jag ska säga så man säger ingenting.

-Vad tänker du på?


ärligt talat tänker jag på vad jag ska säga för jag vet inte vad jag ska säga.
jag kommer nog säga fel.
så jag vågar inte riktigt.

jag vet inte hur man gör det här det borde finnas en manual man kan följa för det här.

man vrider lite på sig och ord vill komma fram men det blir ögonkontakt och leenden istället.

glad men lite osäker och man vill gömma sig under filtar men bara litegrann.

vet inte riktigt vart man ska ta vägen och armarna lyder liksom inte riktigt fullt ut.


det här känns.
bra.
men det känns lite som att det var så länge sen och jag behöver en bruksanvisning.

söndag 27 september 2009

Hej och välkomna det är jag som är fittan i söndagsöppet.

Hej och välkomna det är jag som är fittan i söndagsöppet.

knähund.
full mun.
spyr galla över livet.
piskrappar kritik i ansiktet.
planerar min begravning och skålar med mig själv.
FITTA!!!!!!
jag har alltid hatat mig.
och framför allt har jag alltid hatat dig, spegel.
men varför bry sig?
VARFÖR BRY SIG!!!!!
allt är bara grått.
tråkigt.
likgiltigt.
söndag.

och jag vill skrika min olycka och rastlöshet.
men vad skulle det hjälpa min deprison.
jag skulle mycket hellre vara med dig.
ha händer i mina.
glömma allt.
fly.
bort.
försvinna.
in i flaskan.
drömma mig bort.
och vakna brevid sängen.
jag drömde om dig.
att jag fick dig att älska mig.
jag blev full.
och såg dig älska nån annan.

dödsstöt

jag har sagt alla mina ord och vridit och vänt på min själ hundra miljontals gånger.

kan inte du öppna dig bara litegrann och säga vad du tycker.


inte sen.


NU!NU!NU!


förgylla.


eller döda lågan.



långsamt blåsa ut.





och försvinna i all evighet.

gamla grejer

nu är det dags att lägga upp lite gammla grejer igen

lördag 26 september 2009

...

http://www.youtube.com/watch?v=k8mobq9YrmY

måndag 21 september 2009

intimitet

trött på meningslösa läppar.
kuk i fitta känns som ren onani så vi låter det hålla sig så.
det jag trodde var intimitet var långt där ifrån och insikter om att man har haft fel gör ju att man blir en vettigare människa.

att värma varandras fötter.
panna mot panna.
smekningar utan tanke på penetration.
hud mot hud. dito.
det är intimitet på riktigt.

det här att bröstknulla.
knulla nån i munnen.
spruta nån i ansiktet känns helt sjukt faktiskt.

kan vi inte bara kramas och tycka om varandra.

jag vill faktiskt inte vara med

dom knarkar och det gör jag också ibland.
men det gör ingenting för dom är fina människor.
fast ändå står där fingrar och pekar på allt dom inte förstår.
dom kan inte se helheten.
dom är förblindade av tv och dåliga amerikanska komediserier.
det är synd att förståelse för nånting större och vackrare än en tung plånbok inte finns i deras världsbild.

normativ.
passa in.

är du kvinna?

raka benen, träna (men inte för mycket för du ska behålla dina kvinnliga drag så gör det bara på yogapass och friskis och svettis), ät yogurt och listan kan göras hur lång som helst.

är du man?

du ska vara jävligt stark och ha muskler och ni vet redan alla normer så varför tar jag ens upp det?

jo för att det är viktigt att man faktiskt inte behöver vara med.
gå mot strömmen om du inte vill vara med.
men glöm inte att det är ok att gå med strömmen ibland, men vad man inte får göra är att glömma att tänka själv.

söndag 20 september 2009

saker jag borde göra

cigaretter.
jag borde sluta.
men jag vill inte.
träna.
det borde jag börja med.
men jag vill inte jag förknippar det för mycket med machokultur.
jag borde ringa gamla vänner som man inte pratat med på flera månader till och med år.
men jag har ingen lust dom får väll ringa mig.
jag borde nog hitta en ny kärlek för att lämna gamla bakom mig.
men jag är nog lite för rädd för att bli sårad igen.
alkohol.
jag dricker varje dag.
jag borde nog sluta med det men jag vill inte jag vill kunna sova.

det är mycket jag borde ändra på.
men jag vill mest vara mig själv.

Jag har legat med Eva Braun

jag har legat med Eva Braun.
ja det är ju inte bokstavligt talat men det känns så.
för feg för att ta mig in i nåt nytt när det gäller relationer.
för rädd att historian ska upprepa sig.

det här är dumt.
jag är en obotlig romantiker som inte vågar bli kär.

jag är motsägelsefull.
jag är dubbelmoral.

det fullständigt sprutar kreativitet ur mig.
jag startar ny sak på ny sak på ny sak på ny sak på ny sak på ny sak på ny sak.
storhetsvansinnet är nära.

jag är gud.
jag är diktator.
jag är ingenting.
jag är värdelös.

ful.
snygg.
underbar.
ingenting att hänga i julgran.
rolig.
tråkig.
konstig.
normbrytare.
revolutionär.
vanlig.
annorlunda.

bara massa ord.
det är mest bara ord med mig.
men jag försöker verkligen göra mitt bästa att få dom träda i kraft.

ord är bland det viktigaste som finns.
det betyder allt och ingenting.

jag har legat med Eva Braun.
ja inte bokstavligt talat men det känns så.

onsdag 16 september 2009

jag vill nog inte bli mattant när jag blir stor

om du stänger in din panik så märks den inte.
du kan lägga den i en liten låda.
och tappa bort nyckeln litegrann så där med flit.
sen smeker du ditt ansikte med knäckebröd.
starta ett matkrig med dig själv.
fast du inser till slut att smöret också är det .

fundering

jag funderar på att sammanställa en ny poesibok. den förra blev faktiskt inte så jättebra. jo det känns som en bra idé. fast det måste ta lång tid.

tisdag 15 september 2009

skadeglädje

jag är sjuk och det är inte så kul.
men Patrick Swayze är död så det här är en bra dag ändå.

torsdag 10 september 2009

totalvägra vuxen

vi leker vuxna när vi är barn.
vi vill vara barn när vi är vuxna.
jag vill inte deklarera
ha körkort.
jag gillar min cykel.
dom kan inte tvinga mig att bli vuxen.
jo det kan dom.
men jag vill inte jag totalvägrar.
jag gillar fortfarande att bygga lego, kojor, samla stenar och klättra i träd.
jag vill vara farbrorn som inte vill bli stor.

jag går vilse med flit ibland och det handlar mest om en längtan bort ifrån saknad där allt gör lite mindre ont.
det handlar mycket om att få känna någon annans hand i sin egen när man inte vill vara vuxen mer och nostalgiska barnprogram känns som bästa metoden.

lögnaren sa att ärlighet varar längst.
när du varit full för länge för att du inte orkar med.
varit vaken för länge för att det är omöjligt att sova när tankarna kommer smygande.
gjort för mycket dumma saker för länge för ofta gjort dumma saker så att det börjar kännas slentriant.

det börjar det bli lättare att läsa mellan raderna.
det du inte ser annars.
jag får ett annat sätt att se på saker när allt bara rinner ut i nånting som jag inte kan sätta fingret på det är bara en ofokuserad massa
mellan händelser.

jag sitter bakfull i kassan på systembolaget och jag har inte råd med hyran.
inkassokrav på inkassokrav bara ramlar in genom mitt brevlådeinkast.
funderar på att hitta nån som vill bo ihop med mig för ekonomins skull.
jag vill bara hitta nån så jag har råd att leva.
hitta nån att kramas med ibland.
en gammal bekant kommer fram till kassan.

tidsmaskinflashbacksmoment med nutidsrealistiska funderingar.

öhhh fitta!!!
hockeygrabbskrattar dom och några år senare kommer dom inte ha utvecklats nånting överhuvudtaget medans dom stinker Sofiero och Explorer.
jag sitter alltid i hörnet vid stereon så att jag kan spela ebba grön eller smiths nånting i den stilen men det går aldrig riktigt hem.
dom vill höra Eddie Meduza och ostmusik.

ost ost ost.

- du ska inte ha en snus då? du skulle ha sett bruden jag nästan satte på i helgen (observera nästan) skitstora brön och blond och ass som ett päron.
- nej tack jag är straight edge.
- vafan ä rä?
- jag tar inga droger. inget nikotin. ingen alkohol.
- men snus ähh gött bärs är gött.

jag spelar touch me med weeping willows och blir kallad bög.

dom vill knulla korkade medelklass vita savannbyxor med svarta string underbrudar hårt och skryta om det.
medans jag vill myshångla med medvetna vänsterflickor och smeka do it yourself bomullstrosor med feministmärke på.

tillbaks till verkligenheten och en lite närmare nutid bakfull i kassan på systembolaget.

fruktansvärt trött på hamsterhjulet där att jobba för lite för att ha råd att leva jobba för mycket ha tid med nåt annat är ständig lag.
helgalkolism blir den enda tillfälliga lösningen.
den enda bedövningen.

jag inser.
jag klarar inte av att vara en del av maskineriet jag måste streta emot och ifrågasätta.
jag måste vara jag för att hålla mig kvar i mig själv.
jag är inte skapt för att vara en del av produktionen jag är skapt för att få produktionen att orka fortsätta.
jag är tyvär inte en arbetare.
jag är en konstnär.
men jag kommer alltid stå på arbetarnas och de svagas och utsattas sida.

onsdag 2 september 2009

saknad

jag saknar ågatan.
det känns lite konstigt att göra det.
men jag saknar den verkligen.
eller jag saknar nog människorna mest.
jo så är det nog.

tisdag 1 september 2009

allt som slås sönder skapar nåt nytt

du står där på den där gatan igen och du vet att ingen kommer följa med dig hem inatt heller.
precis som igår.
precis som i onsdags.

precis som dom senaste veckorna.
månaderna.

men ge inte upp.
det kommer en dag då det blir bättre.
och det kommer en dag då du står där igen.

det känns som att du först blivit skallad,
en armbåge och ett knä i ansiktet
när du är på väg ner mot marken och när du ligger där så blir du sparkad, spottad och pissad på.

du känner bara vad fan släng all jävla kärlek i en stor jävla soptunna.
källsortera den.
elda upp den.
bryt, knöckla ihop till en boll eller bara riv sönder den.
lägg ner den i en låda som läggs i en större låda som läggs i en ännu större låda och lås alla lådor och dumpa den på ett mörkt ställe.
dumpa den på havets botten.
för du får inte älska.
inte igen i alla fall.
du är för sjuk.

och det går inte att spola tillbaks.
det går inte att laga.

vad man däremot kan göra är att skapa nåt nytt.

för allt som slås sönder skapar nåt nytt.

14

som vi lekte när vi var små.
vi två mot världen.
mot musiken.
mot modet.
sen kom din storm.
och jag försvann från din värld.
vi som inte behövde tjejer.
bara höjda nävar och positive hardcore positive youth.
vi som skulle bilda band och slå världen med häpnad.
hunden bet i benet, yeah!!!.
men alla kärlekar.
alla vänskaper.
rinner ut i sanden.
allt kunde blivit så bra.
om inte bara dina föräldrar skiljt sig.
och bara din bror inte åkt till london.
du vände mig ryggen.
bytte åsikter helt jävla radikalt.
jag tror inte att du nånsin kommer förstå hur ledsen jag blev
när du sa att second hand kläder är äckligt.
det var ju vi mot modet.
vi mot världen.
men även det försvann.
när jag var 14.

i hörn under filtar

kärlek.
kärlek.
kärlek.
jag faller.
kommer aldrig.
någonsin.
kunna älska.
igen.
jag är rädd.

oralsex

jag älskar dig.

måndag 31 augusti 2009

förnekaren eller nån annan titel jag kommer på senare

förneka din livslust. (skriv ingen poesi)
samla blåmärken. (skriv ingen poesi)
drick acceton. (skriv ingen poesi)
gå inte och lägg dig. (skriv ingen poesi)
ät bara rester. (skriv ingen poesi)
slå ihjäl din älskades älskade. (skriv ingen poesi)
maskintvätta din kaniner. (skriv ingen poesi)
elda upp dina livsverk. (skriv ingen poesi)
knulla skyltdockor. (skriv ingen poesi)
ljug för dina vänner. (skriv ingen poesi)
jag mår bra. (skriv ingen poesi)
låt ljusen brinna ut. (skriv ingen poesi)

rinna ut genom.
gråskala.
bussnummer.
trasiga gatlyktor.
vad jag än gör låt mig inte skriva poesi.

full.dum.förlåt

hon ville suga kuk för att komma över sin dödsångest.
jag fick dåligt samvete varje gång men är man kåt så är man.
jag är fortfarande konstant full i perioder och vandrar gatorna som ligger som ett L med en prick uppe i vänstra hörnet.
bland alla.
misslyckade.
trasiga.
värdelösa.
missanpassde.
vackra.
underbara.
bedårande.
människor.

anekdoter ramlar in i mina öron och man kan nästan ta på den här stadens ångest den ligger som ett moln över kroggatorna.


-min bror sa att jag fick välja mellan honom och honom men jag valde honom och han valde inte mig.

billig fatöl bara 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10st och sen sprit på det.
jag kan bara räkna dom dagarna jag är nykter för dom får plats på en hand under en treveckorsperiod.

det var dom sista veckorna
när jag satt på en buss mot mitt föräldrahem och
minndes den där känslan av att bara vilja gömma mig.
dom delar ut gratis tidningar på bussen så man kan gömma dig bakom
lokala nyheter, hörlurar och horoskop.
jag kanske blir älskad imorgon, låt oss hoppas det i allafall.
men när jag sitter på bussen mot förorten där högstadiet som jag gick på finns i
så får jag tillbaks den där känslan av att jag måste härifrån.


fast det bara är tillfälligt.

jag får mer eller mindre panik när tidningen är mer eller mindre slut så jag läser smånotiser om saker som jag inte bryr mig om överhuvudtaget.
jag vill bara inte tillbaks till ensamma korridorer, totalt utanförskap och omklädningsrum.
därför har jag alltid en bok, extrabatterier och block och penna med mig i min väska så att jag slipper möta verkligheten.
och jag går alltid av långt före min egen busshållplats så jag slipper åka förbi högstadiet och gamla olyckliga kärlekars hus.
men jag skyller på att det är rökavstånd.


och jag skulle åka så många gånger.
jag var tvungen att åka nu mer än nånsin och jag är ledsen om jag svek nån.
nu var allt klart.
stänga in alla känslor inte känna nånting mer än vänskap dom sista månaderna för jag skulle ju flytta och jag orkar fan inte med distansförhållande igen.

det var länge sen jag bodde i samma stad som henne och jag minns när jag slängde linssoppa i väggen och jag minns slagsmålen och jag minns allt det dåliga.
men jag minns också det bra.
det synd att vi inte kan vara vänner längre men så är det väll ibland.

det var också därför jag åkte.
jag är ledsen om jag svek nån.
det var inte meningen.

men det är ljusare nu.
och jag kommer alltid tillbaks till uteserveringar, källarlokaler och trädgårdsföreningar.
ibland i alla fall.

torsdag 27 augusti 2009

en rumskamrat

jag har skaffat ett husdjur.
en egen liten spindel som delar rum med mig.
han har blivit tilldelad namnet Robert Smith

onsdag 26 augusti 2009

nostalgi

det här en gammal text som utspelar sig på ställe som börjat servera öl.

Fikapojkar.

Vi är fikapojkar.
Kedjerökande miserabla.
unga män.
bakom kostymer och smink finns skrikande hjärtan.
med iskalla händer.
längtar vi.
efter att få massera tänder.
vi gömmer oss bakom muggar, glas och fyllda askfat.
klagar över allt vi inte gör nåt åt.
vill ha allt som inte kan bli vårt.

vi är fikapojkar.
en påtår för en femma.
samma café
olika bord.
förevigt förtröstade i glaset
genom ångestdämpade
och halvkalla klappar på axlar.
tror vi oss överleva dagen.
vi är fikapojkar.
låtsas lyssna på varandra.
för att kunna berätta sina egna problem.
vi är fikapojkar.
och inget kommer förmodligen ändra det.

han är glad han är glad han är glad

jag gillar det här.
vi har fri tillgång till bildsalen dynget runt.
jag måste säga det igen.
vi har fri tillgång till bildsalen dynget runt.
det här är helt fantastiskt.

jag gillar min klass dom har ganska dålig musik smak men jag försöker att dra ner på musikfacismen.

nu ska jag snart dansa bort till bildsalen och leka med färger och ord.

söndag 23 augusti 2009

nu är jag här nu är jag här var är jag?

jahopp.
då var jag här.
lyssnar på vinylskivor.
dricker te.








har inte träffat nån jag klickar med direkt men man gör det bästa man kan.
tittade på lock stock med en snubbe som är snäll men berättade lumpen historier och när jag sa att jag inte åt kött så sa han varför?
-moralen.
-försök inte övertala mig bara.

ja ni förstår.

sen gick jag runt lite och det är för mycket mainstream människor här.

imorrn ska jag leta rödingar, punkare, vänsterpack ,patrask, feministbrudar, cyniska hipp hoppare, popflickor, hardcorekids, slödder... så jag kan känna mig lite hemma.

men det...
känns bra.
känns konstigt.
känns jag vet inte.
har varit här för kort tid för att kunna säga så mycket.

mitt rum är stort!!! (inget man väntar sig när man ska bo i korridor direkt).
jag har hittat ett favoritrökställe vid en fontän.

jag har egentligen inte så mycket att säga.

eller jo hunky dory är fortrande en fantastisk skiva

torsdag 20 augusti 2009

Linköping ger mig ADHD och Linköping snart gör jag slut

det finns en sjukdom som ligger i luften i linköping.
den här sjukdomen gör det är nästan helt omöjligt att bete sig som en normativt vettig människa.

jag måste vara full, bråka med nån, retas med alla, göra jävligt dumma grejer, spreja ner väggar, göra storslagna och minimalistiska konstverk, skrika , springa , vara skitledsen, skitarg och göra alla jävla verb som finnns samtidigt och känna alla adjektiv samtidigt.

på måndag börjar jag skolan igen och på söndag lämnar jag Linköping.
på söndag gör jag slut med Linköping.
det här förhållandet funkar verkligen inte längre.
vi går bara runt varandra och frågar varandra varför vi är sura på varandra och ingen vet riktigt varför.

vi kan inte ha det här förhållandet längre Linköping, vi går varandra på nerverna och vi umgås inte längre, vi pratar inte med varandra längre och det var år sen vi var lyckliga.

men dom sista dagarna vi ses Linköping så ska jag göra mitt bästa för dig och jag hoppas att du för en gång skull gör detsamma för mig

lördag 15 augusti 2009

1 vecka kvar i lkpg

Jag ska sluta som det började vill jag säga men jag hittar på min början och jag vet inte hur det slutar.

ikväll vill jag ligga stupfull rökandes i rännstenen och sjunga no time for us
ikväll vill jag bara ligga och kramas med någon.
ikväll vill jag göra revolution men det får nog bli imorgon istället som vanligt.

jag gör inte det här av hat.
jag gör det för att jag älskar.
det är som med en molotov.
som att bli väckt med pannkakor.
som vinylskivor.
som timmar på caféer.
som timmar på ölhak.
som timmar i en park med blandband och folköl.
ren kärlek.


jag minns inte senaste dagen jag var nykter.
det är nog bra för mig att lämna det här stället.
men jag kommer nog börja gråta lite snart.

Städer

man stannar och röker i jönköping  när man ska till göteborg.
det vet jag för jag har varit där förut.
men den här gången är det inte samma sak.

ett telefonsamtal som får mig att börja skaka på min fikarast.
jag vill gå hem men jag får inte gå hem.

jag har egentligen inte skrivit på två år och allt jag får ner
när jag försöker skriva på bussen är två ord.

pappa.

abort.

man kommer fram till göteborg och jag känner mig alltid vilse på Nils Erikson terminalen fast jag varit där så många gånger.
men jag går alltid vilse och du är alltid sen.

vi stänger in oss på ditt korridorsrum och det är nog sista gången
vi älskar med varandra och inte bara knullar.

jag hittar till Kampenhof, Systembolaget och sjukhuset i Uddevalla.

jag har blivit allergisk mot sjukhus det har varit för många personer som
jag älskar på sjukhus på sistonde.

förrvirrad av korridorer och stressade sjuksköterskor blir nånting som skav litegrann
ett känslomässigt hiroshima.

17 veckor.
17 veckor betyder att vi har två timmar på oss att bestämma oss.
17 veckor betyder att det kanske inte är jag.
17 veckor betyder att vi ska avgöra våran framtid på två timmar.

du får gå till en kurator.
jag får gå ut och röka.

jag ringer min mamma och hon säger behåll och jag säger att jag inte vet.

jag vet inte.
jag vet verkligen inte.

vi sitter i ett rum och du får välja att ta en tablett
eller att inte ta en tablett.                          matrix.

mina naglar trycks mer och mer in i min egen handflata och inom mig skriker det att
JAG VILL JU BLI PAPPA!!!
JAG VILL JU BILDA FAMILJ MED DIG!!!
men inte nu.

två dagar inspärrad i ditt korridorrum med fem säsonger av Kalla Fötter.

det enda jag vet om Trollhättan är att Fucking Åmål spelades in där och hur sjukhuset ser ut.

timmarna rinner iväg i ditt patientrum och du vill titta på Kalla Fötter
och jag kan inte titta på kalla fötter längre.
jag kan knappt höra någon nämna Kalla Fötter utan att få en stor känsla av saknad.
precis som med Vem vet inte du med Lisa Ekdahl som jag inte kan lyssna på för att dom spelade den på min stora systers begravning efter att hon tagit livet av sig.
jag vill aldrig mer se Kalla Fötter.
jag vill aldrig mer höra Vem vet inte du med Lisa Ekdal

det går timmar och du är drogad och jag sitter där vi din sängkant
och vet inte vad jag ska ta mig till.

allt går så fort när det väl händer och du är med sjuksköterskan på toaletten
och jag står plötsligt i en korridor med våra saker i 20 minuter
innan jag blir visad vart jag ska.

man stannar och röker i Jönköping när man ska åka hem från Göteborg.
men den här gången är det inte samma sak.

för första gången i mitt liv blir jag känslomässigt apatisk
och jag måste jobba för det är jul.

du blir ledsen och jag ställer upp så mycket jag kan.

du flyttar tillbaks.

jag blir ledsen.

och känner mig som katrineholm ett ställe där man inte vill vara.
en plats där man fastnar i evighet fast man vill vara på väg.

jag gråter.
jag gråter och boys don't cry må vara en av mina favoritlåtar men det är inte sant
pojkar gråter som bara fan när dom behöver.

och jag forsätter gråta när du lämnar mig och jag gråter i veckor.

och det här är ingen jävla allsång till timbuktu om att du har en bulle i ugnen och att det löser sig.
för det löser sig inte.
det här kommer alltid vara ett ärr som gör jävligt ont.

men det är ok nu.

för gårdagens destruktion blir dagens kreation
och det är jävligt bra för jag har börjat skriva igen.

och när jag slutar skriva nu så spelas The Times are changing med Bob Dylan i mitt huvud.

fredag 7 augusti 2009

Cirklar på Platensgatan

det är onsdag.
det är halva priset i baren och jag står utanför krogen som jag besöker
en till tre gånger i veckan i staden där ideér blir verklighet.

fumlandes halvlutad mot en vägg fångar jag upp min mobiltelefon och ringer.
jag ringer och jag vill bara säga hur mycket jag tycker om dig.
men det är sent.
du är kort.
och jag är full.

så jag går ner och dricker mer sprit och dansar med nån söt popflicka
som jag senare hamnar hemma hos mig med.
fumligt klä av sig hånglandes till britpop.

jag kan inte påstå att vi ligger med varandra för vi knullar på det där one night stand sättet där man kommer på efter någon minut att man inte skyddar sig.


ehhhh har du testat dig?


ingen frukost!


det är onsdag.
det är halva priset i baren och jag står utanför krogen som jag besöker
en till tre gånger i veckan i staden där ideér blir verklighet.

fumlandes halvlutad mot en vägg fångar jag upp min mobiltelefon och ringer jag ringer hon den där söta popflickan.
jag ringer och jag vill bara säga hur mycket jag tycker om dig.
men det är sent.
du är kort.
och jag är full.

så jag dricker mer sprit och dansar med en snygg rocktjej och hamnar hemma hos mig med lampan släckt.
för jag vet inte hur hon känner, men jag känner mig i alla fall inte specielt trygg naken med en främmande människa.
lika lite som jag tycker om att stå i rad på offentliga toaletter.

morgondag
en lapp med ett telefonnummer.


det är onsdag.
det är halva priset i baren och jag står utanför krogen som jag besöker
en till tre gånger i veckan i staden där ideér blir verklighet.

fumlandes halvlutad mot en vägg...

...det värsta av allt är att det här inte är sant.
det är så här jag vill att det ska vara.

torsdag 6 augusti 2009

men mest av allt vill jag bara trassla in mig i nån

han berättade för mig att han brukade gå ner till sjön om
nätterna och skriva i mörkret.
för han såg inte vad han skrev då.
när han hade skrivit färdigt så eldade han upp det han skrivit så att ingen skulle hitta det han hade skrivt.
för han var rädd för vad som skulle kunna hända då.

det var en av de kvällarna som jag nästan klättrade på väggarna och desperat försökte få tag på vem som helst för lite social kontakt.
det slutade med att jag bara gick ut i förhoppning om nåt bättre.

det är kvällen efter och du vill inte prata längre framför varsin skärm när klockan närmar sig 04:00 och du vill sova men jag vill verkligen inte sova.


jag lägger mig i min obäddade säng och rullar in mig i täcket så mycket det bara går.
lägger det ena benet över det andra, knyter mina armar runt om varandra och mjukhånglar med min egen axel.
och låtsas att det är nån annan där.
det är kvällar som den här som jag bara vill trassla in mig i nån.
men det funkar inte den här natten heller.
tystnaden gör mig galen så torr brittisk humor får bli lösningen igen,


jag är fan mer beroende av Black Books än av nikotin.


ibland vill jag bara sätta sig mig på en buss med destination vart som helst.

men jag hamnar inte vart som helst jag hamnar på betald semster med mina föräldrar där jag tittar på havet och skriver meningslösa kärleksbrev.
som jag ändå aldrig kommer våga skicka.
jag känner mig som när jag var 17 och satt på en klippa i Åsa och lyssnade på Håkan Hellström på kassetband läste Den unga Werthers lidande
och skrev saker som jag skäms för idag.


jag skiter i att åka till min hemstad jag åker på festival istället.

för på festival kan man glömma och fly vardagen.

men...
historier ramlar runt på festivaler och det är precis som i min hemstad.
alla.
skrattar.
knarkar.
super.
tattar.
stjäl.
lånar.
hånglar.
knullar.
runt.
med allt och alla.
jag är en sån som hellre ser på band än är full för full kan jag vara hemma och därför känner jag mig oftast som mest ensam när jag är på festival.


när kroppen skriker efter närhet så går jag in i stora folkmassor för där kan man gå nära människor utan att dom tycker att det är obehagligt och man
kan råka klappa ryggar och höfter när man tränger sig förbi och man kan smeka bröst med sin överarm när man går förbi i trängseln.
på många spelningar så blir hoppandet i takt till bandet en nästan sexuell akt.
en slags gruppsexorgie på flera tusen människor.
men jag känner mig fortfarande som mest ensam när jag är bland tusentals människor.


och det är ju festival så om jag ansträngde mig lite så skulle jag ju kunna ligga med nån.
lite närhet bara.
men jag vill inte ligga med nån.
det känns som att det bara är så destruktivt och jag förstör hellre mig själv på andra sätt nu för tiden.


för mest av allt så vill jag bara trassla in mig i nån.
dela luften vi andas.
jag vill plocka ord från nåns tunga dra ut meningar ur nåns tinning fiska upp drömmar någons ögon för att sedan klistra upp dem i ett osynligt kollage i luften.
och jag vill att någon sedan tar mina ord, meningar och drömmar och så blandar vi ihop dem för att skapa sitt eget nu och framtid.

jag vill dela mina tankar och trassla in mig i nån.
utan kläder.
bara ärligt.

för kvällar när jag är ensam
kvällar när jag inte vet vad jag ska ta mig till.
så går jag så lätt vilse i mitt huvud och jag blir så lätt mörkrädd då.

ta det som ett löfte, ta det inte som ett hot

det var länge sen jag skrev här och jag tänkte att jag ska göra nåt åt det.
jag tänker lägga upp i alla fall en av mina texter i veckan från och med nu.

lördag 16 maj 2009

nu är det väll revolution på gång?

höjda nävar i mitt huvud ännu en gång.
varför slutade jag identifiera mig med revolt.
varför blev jag ljusblå och grå?
jag vill vara rödsvart och nästan sprängas mest hela tiden.
jag ska aldrig mer sluta vara naiv.
jag ska aldrig mer sluta drömma.
jag ska aldrig mer sluta kämpa för det lilla.
jag ska aldrig mer sluta vara ung och arg.

nu är det väll revolution på gång?

måndag 4 maj 2009

...

från och till i min fantasi det mesta blir mest idioti...

onsdag 22 april 2009

hittade ingen film

fan då hittade bara youtube klip men dom var roliga.

http://www.youtube.com/watch?v=faAA7mf91cw

porrfilmsmusikal

mycket fucked up saker kan man hitta på internet.
men när man hittar en porrfilmsmusikal version av
alice i underlandet från 70-talet.
porrfilmsmusikal!!!
jag måste se det här.
jag ska recesencera den sen.

http://www.imdb.com/title/tt0074113/

måndag 20 april 2009

?

Blink 182 har gjort en cover på
Only Ones - Another Girl, Another Planet.

Jag har faktiskt ingen kommentar till det här.
Det får tala för sig själv.

d-takt

det blev ingen dagens film.
det kom ingen.
deppigt.
det man får göra nu är väll att skrapa pengar och tröstäta lite.

det är så det ska vara!!!

utdrag ur kvällens film

Bobby Long: Lawson is not in love with you.
Georgianna: Bobby, I don't think thats any of your damn business.
Bobby Long: I've seen him with a woman that he can't get enough of. A woman that's crawled into every molecule of his being. That consumed his every thought and turned him into a creature of devotion and obsession. I have the scars of that love on my face, have ya told her about that? Have you told her about the difference between true love and a warm bed to pass the time away?
Lawson Pines: Oh cool it man. Don't go after her, I never said I was going anywhere.
Bobby Long: I only speak the truth. The woman deserves to know the truth. And you, you're free to do as you please.
Lawson Pines: Am I, really? Finally free huh?
Bobby Long: I wanna say something on this occasion where I celebrate my love and frienships with one another. Friend, my enemy, I call you out. You, you, you there with a bad thorn in your side. You there, my friend, with a winning air. Who pawned the lie on me when he looked brassly at my shyest secret. With my whole heart under your hammer. That though I loved him for his faults as much as for his good. My friend were an enemy upon stilts with his head in a cunning cloud.
Lawson Pines: Bravo, man. Now why dont you come out and fucking say what you really mean. Does every word out of your mouth have to be in character? Or is that the idea? Just to be anyone but who you really are. You want to tell me that your disappointed in me? Cause maybe im disappointed in you. You know I never asked to write your damn book. Your redemption and my penance, right? Havent I paid? Nine fucking years. I'm sorry. I am sorry all right. I am so fucking sorry.
Bobby Long: It's Dylan Thomas. That's an easy one.

söndag 19 april 2009

everyday is like sunday

jag vill göra blandband.
jag har ingen att göra blandband till.


hmmm jag kanske gör ett i alla fall.

söndag 12 april 2009

Connor

Well, the animals laugh from the dark of the wilderness.
A baby cries hard in an apartment complex,
as I pass in a car buried under the influence.
The city's driving me out of my mind.
I've seen a child is caught in the sad trap of gravity.
He falls from the lowest branch of the apple tree
and lands in the grass and weeps for his dignity.
Next time he will not aim so high.
Yeah, next time, neither will I.
Now a mother takes loans out, sends her kids off to colleges.
Her family's reduced to names on a shopping list.
While, a coroner kneels beneath a great, wooden crucifix.
He knows there's worse things than being alone.
And so I've learned to retreat at the first sign of danger.
I mean, why wait around, if it's just to surrender?
An ambition, I've found, can lead only to failure.
I do not read the reviews.
No, I am not singing for you.
Well I stood dropping a coin into the pit of a well.
And I would throw my whole billfold if I thought it would help.
With all these wishes I make,
I should buy something real, at least a telephone call home.
Well, my teachers, they built this retaining wall of memory,
all those multiple choices I answered so quickly.
And got my grades back and forgot just as easily,
but as least I got an A.
And so I don't have them to blame.
Well I should stop pointing fingers;
reserve my judgment of all those public action figures,
the cowboy presidents.
So loud behind the bullhorn, so proud they can't admit
when they've made a mistake.
While poison ink spews from a speechwriter's pen,
he knows he don't have to say it,
so it, it don't bother him.
"Honesty", "Accuracy" is just "Popular Opinion."
And the approval rating's high,
and so someone's gonna die.
Well ABC, NBC, CBS: Bullshit.
They give us fact or fiction? I guess an even split.
And each new act of war is tonight's entertainment.
We're still the pawns in their game.
As they take eye for an eye until no one can see,
we must stumble blindly forward, repeating history.
Well, I guess we all fit into your slogan
on the fast food marquee:
Red blooded, White skinned oh and the Blues.
Oh and the Blues, I got the Blues! That's me! That's me!
Well, I awoke in relief.
My sheets and tubes were all tangled weak from whiskey and pills,
in a Chicago hospital.
And my father was there, in a chair, by the window, staring so far away.
I tried talking, just whispered, "...so sorry...so selfish..."
He stopped me and said, "Child I love you regardless
and there's nothing you could do that would ever change this.
I'm not angry. It happens. But you just can't do it again."
So now I try to keep up, I've been exchanging my currency.
While a million objects pass through my periphery.
Now I'm rubbing my eyes 'cause they're starting to bother me.
I've been staring too long at the screen.
But where was it when I first heard a sweet sound of humility?
It came to my ears in the goddamn loveliest melody.
How grateful I was then to be part of the mystery,
to love and to be loved. Let's just hope that is enough.

dagens bästa citat

-du fick alltså inte ligga men du fick frukost?
-ja
-värt det fan bättre med frukost än att ligga.
-word

måndag 6 april 2009

vårens bästa projekt

nu finns den

http://denimagenararesedagboken.blogspot.com/

onsdag 1 april 2009

The Pulp life

pantade precis för att ha råd med cigg.
Johnossis första skiva kan vara en av de bästa svenska skivorna nånsin.
nu ska jag ner till 55:an och dricka så mycket gratis öl jag bara kan.

söndag 29 mars 2009

kärlekens tunga dock inte med eldkvarn utan med Jocke Berg och Peter Svesson

"Jag hörde trummorna på stan,
dom sa att du lämnat mig.
Jag hörde vad demonerna sa:
det är slut och ingen kan hjälpa dig.
Jag trodde jag sett det mesta,
det här var inte vad jag väntat mig.

Låt mig höra kärlekens tunga
säg att du älskar mig
Kärlekens tunga, kärlekens tunga
aldrig skall jag glömma dig

Tala till mig

Jag hör alla steg i trappen
men inga går till min dörr.
Nu sitter du som en fjäril i natten
och pratar som vi gjorde förr.
Allt det där om att va på väg nånstans
när man är tillbaks där allt började.

Du vill höra kärlekens tunga
säga orden igen
Kärlekens tunga, kärlekens tunga
aldrig skall du glömma mig

Jag älskar dig mer än du
nånsin kommer att få veta.
Lycka till med allt
men du kommer att få leta.

Jag försöker att gå som en man
nerför hjärtats ensamma gata.
Där kärlek och hat går hand i hand,
sitter jag och bara saknar dig.
Nu är allt sagt och gjort
och jag kommer aldrig att få tillbaka dig.

Låt mig höra kärlekens tunga
säg att du älskar mig
Kärlekens tunga, kärlekens tunga
aldrig skall jag glömma dig

aldrig skall jag glömma dig
aldrig skall du glömma
aldrig skall jag glömma dig
aldrig skall jag glömma dig"


sentimentalt och sent.
Jacks lillebror och Jacks lillebrors kompis
ligger och sover i min bäddsoffa.

Vad hände med efterfesten?

Jag kanske också borde sova.

fredag 27 mars 2009

27/3 depression i depression på ett fik över en kopp te som för övrigt också är namnet på han som spelar saxofon, flöjt och är körsångare i Dag Vag

en liten revolution har långsamt börja utveckla sig
och snurra lite snabbare och snabbare i mitt huvud för varje dag.

jag ska sluta ha på mig långkalsonger.
ok det är bekvämt.
jag har på mig långkalsonger nu.

jag är pank.
konstaterande.
jag fick lön igår.
har bara betalat hälften att räkningarna.
jag har ingen lust att jobba.
jag vill ha pengar.

varför letar man bara inte upp nån farlig person som lånar ut pengar.
säg att man gör upp dealen att man lånar en miljon mot att man
betalar tillbaks inom en månad annars blir man dödad.
så åker man till Las Vegas och satsar alla pengar.
på svart.
50% chans.
gambla med livet.
antingen så är det slut eller så har man helt plötsligt en ekonomiskt trygghet.

det känns ju lite som man redan gamblar med livet.
cigaretter.
alkohol.
kärlek.

idag är det 27 mars.
det är snöstrom.
och det får en ju att fundera lite över det där med den kommande miljökatastrofen.
att allting kommer att bli varmare.
just nu känns det mest.
förstör skiten.
dubbla alla utsläpp och öka köttindustrin.
sluta källsortera.
miljöförstör det tredubbla.
låt det bli varmt.
spräng Linköping.
skjut mig i huvudet.
ta mig härifrån...

lyssnade på memories förut.

Jack det är en fruktansvärt bra text.
en av de bästa du skrivit.

"
I loved you madly I still do.
and i hope that you love me to.
as i stand at side of the road.
dreaming back to thoose good times...

...time is changeing and theres nothing to do
thoose memories would always be with you"

det är med motvilja jag säger det med det känns inte riktigt
som att jag lever efter mottot:
"It´s better to burn out than fade away"
det känns mest som att det är fade away just nu.

Fade Together är en väldigt bra låt med Franz Ferdinand.

dagens funderingar:

Varför blir män så upprörda om man säger att dom har liten kuk?
Varför är det så förbjudet att ligga med nåns lillasyster?
Hur orkar folk harva igenom sina liv (08-17 hem äta sova)?

Lazyboy - Underwear Goes Outside the Pants kan vara den första
"hip hop" låten jag gillar riktigt mycket.

Var kommer den här jag tänker inte längre än plånboken och kuken
mentaliteten i det här samhället ifrån egentligen.

citat thåström som jag inte får se ikväll för att jag jobbar med mitt dayjob.
"det är ni som är dom konstiga det är jag som är normal"

onsdag 25 mars 2009

utbildning

Sången om De geologiska tidsåldrarna
(Text: Jesper Rönndahl)

Jos: De geologiska tidsåldrarna kan delas upp i eoner, eror, perioder och epoker
Jes: Vi börjar bakifrån för fyra komma sex miljarder år sen
Jordens skapelse i början av arkeikum som delas upp i
Jos: eoarkeikum, palearkeikum, mesoarkeikum, neoarkeikum och under den tiden så fanns inget liv för att luften var giftig men sen blev det bättre på
Jes: proterozoikum, fotosyntesen, med alger och annat som tillverka’ syre och banade vägen för fanerozoikum, halv miljard år från idag
Jos: slutar med keno-, och innan dess meso- men börjar med paleo-zo-i-kum
Jes: kambrium öppnar med kambriska boomen, och världens allra första ryggradsdjur
Jos: sen ordovicium som delas upp i tre, yngre och äldre och mellersta
Jes: sen börjar silur, med delarna ludlow, llandovery, wenlock, och slutligen pridoli som sedan följs

(typ 2 sek inst)

Jos: av tiden då fiskarna går upp på land och får lungor och ben och den kallas för devon och följs utav
Jes: karbon som kan delas upp i en yngre och äldre men pennsylvan och mississippi är vanligast
Jos: sen kommer delarna cisulal, tätt följd av guadalup därefter loping
Jes: och sedan är paleozoikum slut, hela eran som alltså avslutas av perm
Jos: vi hälsar mesozoikum välkommen hit med trias, jura och krita, kräldjur, fåglar och dinosaurier
Jes: (men) från ingenstans kom en jättestor stenbit som dödade 80 procent av allt liv och det avslutar eran vid namn mesozoikum,
Jos: här kommer däggdjuren och kenozo-i-kum
Jes: dess perioder kvartär, tertiär delas upp ungefär som dom andra i eo- och paleo-, plio- och mio- och pleisto- och oligo- och holocen
som är
den epok
som
vi lever i alla mänskor och djur och dess namn är som sagt holocen!

August Strindberg = teknisk onani

August Strindberg...
Sveriges absolut mest överskattade författare genom alla tider.
Varför tvingas man att lära sig och läsa så mycket om denna extemt överskattade och rent av nästan dåliga författare i skolan.
Varför läser man inte mer Hjalmar Söderberg ,Stangnelius, Selma Lagerlöw eller varför inte Astrid Lindgren.
Ok Astrid Lingren var ett dåligt exempel men Barbro Lindgren är ett bättre exempel.

August Strindberg symboliserar allt som jag inte tycker om alls.
August Strindberg är Toto.
August Strindberg är Van Halen.
August Strindberg är teknisk onani.

tisdag 24 mars 2009

Wicked Game

Att ha dåligt självförtroende är ju ganska vanligt förekommande bland människor.
Sent igår när jag var ute och gick insåg jag att när man är på krogen ska man
tänka att man lyssnar Chris Isaak - Wicked Game.
Man går mer och rör huvudet på ett lite mer sexigt
lite så där sydeuropeiskt småäckligt
och man går i en mjukare takt inte alls nåt marschliknande.
Det kanske berode på nåt annat men jag fick en fan vad coolt känsla.
Men men you better try before you buy it.