onsdag 16 juni 2010

hyllningsdikter till mig

här kommer två dikter jag inte har skrivit och jag tycker inte bara om dom för att dom handlar om mig utan för att det faktiskt är bra dikter.



Landet Ingenstans

Jag har träffat Peter Pan.
Jag träffade honom i landet ingenstans.
Men landet ingenstans ligger inte alls bakom stjärnorna som det står i boken.
Det finns bakom en brun ful dörr på ett internat. Det var DÄR jag träffade honom.
Han välkomnade mig in i hans värld.
En värld full av underbar musik, dans och texter.
Denne man som inte ville bli vuxen.
Jag blev en av hans upphittade pojkar.
Jag tog ett av hans krumelurpiller och lovade mig själv att aldrig bli vuxen. Att äntligen kunna göra de saker jag drömt om. Jag är på god väg nu.

Jag gick förbi den fula bruna dörren på internatet för ettt tag sedan. HAN VAR INTE DÄR!
De satt en lapp på dörren med orden "Vi ses". Jag började leta. letade långt in i de stora garderoberna . Kanske lekte han tafatt med kentaurerna i Narnia, vad vet jag.
Jag vet bara att när vi ses nästa gång så kommer jag fortfarande dansa runt, sjunga sånger utan mening och skriva texter jag inte visste fanns. och jag kommer fortfarande vara en upphittad pojke fast jag snart är 30.

Joakim Logsjö


Poeten

Jag gick vid sidan av en konstnär som slingrade bittra sanningar med sin kraftfulla tunga
Att hans liv hade vart segt och hårt stod klart första gången jag hörde han käfta sin poetiska saga
Men jag var för full den gången och insåg inte att jag hörde fröet av en stor talang som stod på den andra sina av mitt eget spektrum av den skrivande glädjen
För mina sanningar
Var lögner i hans värld
Hans liv nog kantat av rök och förlorade drömmar, allt låst i en kristall av den renaste dekadensens grovhuggna verklighet
Allt totalt vacker i ögon på en människa med komplex och rock and roll drömmar
Fantastisk idiotiskt och precis lika genialiskt genomtänkt som tankar jag aldrig hade vågat tänka
Inspiration är aldrig negativt oavsett vilket håll den kommer ifrån och den galningen inspirerade mig mer än någon annan jag mött hittills, på min valda väg
Jag ska väva mina drömmar om änglar och demoner med den skitiga verkligheten som du öppnat och skapa något stort, något grandiost om jag så tävla med gudarna själva
För det är som du sa:
”Jag öppnar bara dörrar, du väljer själv om du vill gå in i den” så…
Stor tack, din gamla poetjävel

Anders Borgström


stort tack till båda två ni är jättefina och fortsätt skriv (gärna om mig, men inte nödvändigtvis).
det här är ju inte bra för min hybris, men det är bra för mitt dåliga självförtroende

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar