på östfronten intet nytt. ett andra försök som spårade ur

del 1 (förrätten den snodda biten med förklaring): obs absolut inte en ledsen smiley. jag hatar smileys.

jag dricker sprit på mina föräldras altan i natt
jag är så trött på alla mail och koder
jag vill ha dig här på riktigt inatt och suga liv ur din halspulsåder
för en doft av sommarens sista dagar när vinden blåser in ifrån Göteborg

som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
det är så lätt att fantisera
mina tankar och minnen står mig upp i halsen
men mycket vill ha mera
jag är kvar om sommarn om du behagar
om du behagar komma hem från Göteborg
jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist
nej det har jag nog inte gjort
men dina ord ligger och gnager här dag efter dag

jag hatar Lars Winnerbäck.
inget personligt alls.
men han har blivit symbolen för olycklig kärlek för mig.

del 2 (den egentliga dikten alltså varmrätten):

jag står svinfull på herrtoalettens nerpissade golv och drömmer om tiden med dig.
lite mer trygghet i mitt spontant understimulerade liv.
det var efter våra världskrig som vi raderade bilderna på varandra.
men vi vågade aldrig radera varadras nummer.
delade upp landet till väst och öst.
jag packar min resväska ganska ofta men jag håller mig som oftast på östra sidan av landet.
för jag har fobi för maneter och (känslomässigt) dig (ibland).

du plus jag blir som oftast Tjernobyl.
för vi förstod oss aldrig på kärlekens grammatik.
när skulle vi kasta in komman och punkter?
det vi egentligen skulle ha var ett semikolon.

ett stort hål i mig.
expanderar som en kärnkraftsolycka och alla tankar blir infekterade till att brytas ner långsamt i all evighet.
det kan kallas tomrum.
det kan fyllas av substitut.
ett slags substitut i form av droger eller vem som helst för en natt.

jag tror aldrig muren kommer falla.
för varje gång jag slår ditt telefonnummer utbryter ett nytt världskrig.

på östfronten intet nytt.

del tre (efterrätten eller någon slags sammanfattning som är väldigt existentiell):

jag skulle jag kunna säga så men det är inte sant.
vi utvecklas åt olika håll nu.
det blir lätt så.
är det inte så männskligheten funkar?
att man väljer väg.
att vägen man väljer formar ens liv.
vissa vill uppnå gudastatus (jag är en av dom).
andra nöjer sig med en trygg tillvaro och en fast inkomst.
jag klarar inte av en trygg tillvaro.
jag blir så lätt utråkad.
lite som Brian Jones sa: I think somewhere I was happy. But I got bored.

man blir så lätt instängd i städer, länder, fast jobb och förhållande.
jag har slutat tro på allt det där. tror jag.
jag tror det är dumt att binda sig.
för en stabil ekonomi så är det nog vettigt att binda sig.
ekonomi är för tråkigt för mig.

jag gillar ändå lite att ha kronofogden efter mig.
det känns lite som att man är på rymmen.
jag förstår inte varför folk tyckte att det var ett bra tvprogram.
men det är mycket jag inte förstår varför folk tycker är bra överhuvudtaget.
det finns förmodligen mer människor i Sverige som tycker att Big Brother är ett bra program än som uppskattar poesi.
tyvärr.
riktigt jävla mycket tyvärr.
tv fördummar.
man borde tvinga människor att ha ett tvfritt år.
eller ha nån form av motbok på tv.
så man bara får se ett viss antal timmar i veckan.
välja sina program.
nyheter är givetvis ett undantag.
kommerciel radio borde ingå där också.
människor behöver mer kvalité på sina liv.
inte sova, jobba, äta, jobba, se på tv, onanera/slentrianknulla, sova.
lite mer kvalité på sina liv.

folk borde skaffa sig en hobby.
- jasså du gillar att titta på fotboll, varför spelar du inte själv eller blir hjälptränare i nåt lag?
- jasså du gillar att titta på matlagningsprogram, varför lagar du inte egen fin mat och inte bara äter pasta framför tv:n?
- jasså du gillar att titta på deckare, varför läser du då inte en deckare och bygger dina egna bilder?
och man kan fortsätta i all evighet.

jag tror att förhållande kan vara bra.
men jag tror inte att det funkar med tvåsamhet i all evighet.
jag tror däremot att man kan älska en person för resten av sitt liv.
men inte utan att man kan bli förälskad i andra personer.
inte utan att man vill utforska andra delar av livet där ens partner skulle komma till klämm i en fast förhållande där man bor ihop så att man är beroende
av varandra ekonomiskt.

det är ekonomin som dödar kärleken i världen.
det är alltid ekonomin som förstör samhället.
vore det inte för ekonomi så skulle inte krig, prostitution, tunga droger och allt annat pengastyrt ondskefullt finnas.

blä för ekonomi.
blä för att binda sig för alltid.