Gertrud

Man får nästan leta efter ljud hemma hos Gertrud ibland. Det är så tyst, så lugnt och stilla. Ibland hör man bokblad vändas men det är knappt så att det märks. Gertrud måste vara uppmärksam ifall det skulle vara någon som vill attackera henne. Det beror på Gertruds yrke. Det luktar nästan alltid exotiskt men ändå lite tryggt hemma hos Gertrud. Hon har alltid frukt hemma i en skål hemma. Hon äter den inte. Det skulle kunna vara någon som har förgiftat den. Gertrud brukar kolla så att dörren är låst och sedan tittar hon ut igenom fönstret på människorna som skyndar så förskräckligt och på barnen och djuren som leker. Hon brukar också titta efter så att det inte finns små röda prickar på hennes vita klänning som rör på sig.
Gertrud är mest själv. Hon tycker om att vara själv. Hon tycker om att titta på människorna, på barnen, på djuren, i böcker, på tv och på saker som luktar. Gertrud tycker om när det är lugnt och skönt. Hon pratar inte så ofta. Gertrud tycker att det är onödigt att prata så ofta. Hon tycker att människorna pratar för mycket om meningslösa saker och det har Gertrud aldrig förstått varför man ska göra. Hon tar det mest lugnt och tittar i böcker, filosoferar lite, tittar lite i mer i böcker, tittar på telefonen som hon har kopplat ur. Gertrud tycker att det är onödigt med telefoner. Om Gertrud skulle vilja prata med någon så pratar hon med någon. Om människorna, barnen eller djuren vill prata med Gertrud så får de skriva brev eller knacka försiktigt på hennes dörr. Då kan hon smyga fram och titta om det är en person hon vill prata med. Dessutom om man inte har en telefon så slipper man ju det där hemska tut-i-lutandet.
På kvällarna håller sig Gertrud borta från fönstret. Hon tror att det är större risk att få röda prickar som rör sig på sin vita klänning då. En av de saker Gertrud tycker mest om att göra är att bygga torn av olika saker hon hittar i sitt hem. Hon bygger alltid tornen väldigt stabila för hon tycker inte om alls när de rasar och det låter förskräckligt när det smäller. Ibland tittar Gertrud på tv. Hennes bästa program är det där när det är en klocka som tickar, en liten pinne som åker fram och tillbaka över skärmen. Så är det en gul ruta, en ljusblå ruta, en grön ruta, en lila ruta, en röd ruta, en blå ruta och så är det många svarta och vita fält. Vissa är runda och vissa är fyrkantiga. Det brukar vara musik ibland också när det inte är en jobbigt enformig ton som låter duuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh hela tiden då kan vara en vacker låt av t.ex. Bach. Gertrud tycker om Bach på låg volym men hon gillar inte när det låter duuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh, då stänger hon av och tittar på människorna, på barnen, på djuren och bygger små torn. Ibland stänger hon bara av ljudet och tittar på pinnen som åker fram och tillbaka, på siffrorna som ändras och på visarna som rör på sig. När det blir något annat program brukar hon byta kanal till det där svartvita flimret . Det är ett krig mellan vitklädda och svartklädda krigare brukar Gertrud tänka. Hon hejar på de svarta för de är alltid de som vinner. Men Gertrud brukar inte titta så mycket på tv.
Hon tycker bättre om att bygga torn. Gertrud har sett bilder på riddarborgar i sina böcker. Riddarborgarna har vallgravar. Gertrud brukar vilja ha en vallgrav till de tornen hon bygger ibland. Hon brukar hämta ett glas vatten som hon varsamt häller ut på golvet utanför sitt torn. Men vattnet stannat aldrig där. Det bara rinner iväg. Men hon skulle väldigt gärna vilja ha en vallgrav. En gång byggde hon en vallgrav där vattnet skulle kunna stanna av sockerbitar. Men vattnet rann iväg i alla fall. Det tyckte Gertrud var dumt. Hennes vita klänning blev smutsig då. Hon fick byta till en av hennes andra vita klänningar.
Gertrud har en vän som heter Sixten. Sixten är en katt som är svartvit och han brukar gå förbi gertruds fönster och säga Mjau.
Mjau betyder hej. Gertrud brukar säga hej och sen brukar de titta på varandra och sen är det inte så mycket med det. Sixten brukar då säga Mjau Mjau och då svarar Gertrud Hej då. Sixten är Gertruds bästa vän. Gertrud känner att Sixten förstår henne. Gertrud har andra vänner också en blåmes, en fyraårig flicka som heter Majken som brukar ge blommor och kottar till Gertrud, en igelkott som heter Simmra och Lisa. Lisa brukar komma hem till Gertrud en gång i veckan och titta i hennes kylskåp och fråga hur hon mår. Gertrud tycker inte illa om Lisa men hon tycker att Lisa skyndar sig onödigt mycket. Gertrud brukar inte säga så mycket när Lisa frågar hur hon mår . Ibland händer det att Gertrud säger till Lisa att hon ska sluta skynda sig så mycket. Lisa brukar inte lyssna på Gertrud när hon säger så.
Lisa tycker att Gertruds favoritprogram är tråkigt och byter kanal. Hon vill titta på program där det låter mycket. Gertrud gillar inte när det låter mycket. Ibland vill Gertrud prata och berätta om sina vänner. Om blåmesen som flyger omkring bland grenarna och pickar i sig av brödet som Gertrud ger till den. Om Simmra som är en igelkott som har ätit ormar och har gått över stora vägen. Om Majken som dansar så vackert och plockar blommor och kottar till Gertrud. Mest vill hon prata om Sixten när hon vill prata men Lisa lyssnar inte. Lisa vill inte lyssna. Lisa vill titta på tv. Hon vill titta på något program där man ska bygga den finaste bilen. Gertrud tycker också om att bygga men bilarna de bygger i programmet är så fula och det är alltid massvis med hemska ljud. Gertrud blir arg på Lisa när Lisa inte förstår vad Gertrud förstår. Att det är skönare när det är lugnt och skönt. Men Lisa lyssnar inte. Gertrud river demonstrativt ner tornet som hon byggt på golvet men Lisa märker ingenting. Gertrud går till sitt fönster och tittar efter sina vänner men ser ingen av dem. Men hon ser små röda fläckar som rör sig på hennes vita klänning. Gertrud blir rädd och smyger in på toaletten.
På badrumsgolvet ligger en blå badrumsmatta. På den bygger Gertrud ett slott av tops, en tvål, lite bomull och några piller som hon hittar i en burk. Hon bygger ett fint slott och eftersom mattan är blå så kan ju det vara vatten. Hon avslutar med att lägga en binda som vindbrygga till land. Gertrud tycker att det är ett fint slott och sitter och tittar på det länge. Efter en lång stund det vill säga två avsnitt av bygga snyggast bil programmet så knackar Lisa på dörren. Gertrud är först tsyst en stund och sen svarar hon hej då. Då går Lisa. Lisa brukar gå när Gertrud säger hej då.
När Gertrud dör så kommer bara stå Gertrud på hennes gravsten. Det är ingen som minns vad hon hette i efternamn. Det kommer heller inte stå älskad eller saknad för det är bara människorna som kan se till att det står sånt på gravstenar inte barn och djur. Det skulle kunna stå att hon var en fantastisk tornbyggare eller en fenomenal tittare eller en briljant tadetlugntare men det står bara Gertrud. Ingen kommer på begravningen för det står bara om den i människotidningen som inte katter, blåmesar, igelkottar och barn kan läsa. Men hade de vetat så hade de varit där.