onsdag 29 september 2010

utkast på nytt projekt. går just nu under namnet "delad vårdnad ska du ha spö"

I

vansinnig och sönderknullad

springer jag mellan distanstelefonsamtal
olika flaskmynningar och kroppsvätskebyten.
händer slås mot väggar i frustration...
lite som den där handen i Titanic
i både dess korrekta och inte alls korrekta betydelse.
alla människor har varit inuti andra människor på något sätt.
(jag minns nästan varje sekund.)
livet är alltid kantat av blod. Det är det som driver oss. Och att betrakta andra människor.



II

jag vill inte gå och lägga mig.
jag vill inte vara vuxen.
jag vill inte förstå.

jag vill inte ha livserfarenhet.
jag vill inte kunna analysera.
jag vill inte vara intellektuell.

jag vill inte vara medveten om andra människors lidande.
jag vill inte vara del av andra människors drama.
jag vill inte ha förlorat oskulden.

jag vill inte ha druckit min första droppe alkohol.
jag vill inte ha rökt min första joint.
jag vill inte ha gjort alla dom där sakerna.

min insikt i livet gör mig olycklig.



III

ta av dig glasögonen för jag ska slå dig det hårdaste jag kan.
ta av dig glasögonen för jag vill inte skada dig ekonomiskt.
ta av dig glasögonen för jag vill slå dig så det känns in í själen.
Pappa.
det är slagsmål på insidan och utsidan.
på krogen.
på gatan.
Pappa slog någon.
han kanske blev blind.
han kanske hamnade på sjukhus
det är slagsmål i honom just nu. Jag måste förstå det.

IV

tårar genom telefonlurar.
tårar på distans.
tårar från alla håll.
jag blir sten.

(jag vräker ur mig åsikter.)


jag vill inte vara vuxen.
jag vill inte vara utbildad.
jag vill inte förstå.

jag vill inte vara en del av det här samhället.
jag vill inte gå och lägga mig.
jag vill inte kapitalismens slav.
jag vill inte veta av min omgivning.

jag vill att alla ska dö.
jag vill bli lämnad ifred.
jag vill inte vara en stöttepelare från alla håll (jag kommer gå sönder).

V

jag är en kollision mellan två kollisioner.

VI

Mamma gick ner tre kilo på en dag.
Mamma gick ner tre kilo och sa att det var så mycket brustna hjärtan väger.
brustna hjärtan väger tre kilo.
mitt hjärta väger ingenting nu för tiden.
det är i så många smådelar att alla delar skulle rinna igenom en sil.
dom trodde att dom kunde krossa det i tre delar så att dom kunde få en önskning men det blev bara miljarder beståndsdelar. dom misslyckades. dom fick mig inte. jag vann. jag är ensam. jag klarar mig.

VII

jag vill inte förstå.
jag är rädd för min kunskap.
jag vill inte vara en del av det här.

jag vill inte att den billigare spriten ska rinna i min hals just nu (fast det gör den)
jag vill inte att mina lungor ska sotas ner totalt av min kedjerökning (fast det gör dom)
jag vill inte knulla bort all smärta i natt (men jag kommer förmodligen göra det)

VIII

jag vill inte förstå.
jag vill inte förstå vikten av vad som hände i det senaste valet.
Samtidigt som jag vet att
i hjärtat är jag muslim.
i hjärtat är jag jude.
i hjärtat är jag handikappad.
i hjärtat är jag amerikan.
i hjärtat är jag kurd.
i hjärtat är jag bög.
i hjärtat är jag krisdemokrat.
i hjärtat är jag människa.
i hjärtat är jag konstnär.
i hjärtat är jag poet. (jag vill bara göra allt lite vackrare så det gör mindre ont)

IX

gör det ont att vara mamma till en poet, mamma?
det finns kanske andra saker som gör mer ont nu.
det kanske exploderade någonting som gjorde att alla murar föll.

X

världen gråter.
världen lider.
och jag vill inte gå och lägga mig.
jag vill vara vansinnig och berusad.
lust lust lust.
synd synd synd.
(det gör mindre ont då).
jag fastnar i djupa dalar av lusta som sveper sig ut och blir hav jag går vilse i och händer möter mina mellan lakan och kroppsvätska utbyts.
och jag vill vara själv när jag vaknar
jag vill ha inte ha någon annan där
jag vill att det ska hända egentligen
det är inte den här formen av ytlighet jag behöver just nu.
jag behöver det inte.
jag behöver inte drama.
jag vill inte förstå.
jag vill vara dum.
jag vill vara oförstående.
(jag vet att jag kan skrika.)


det handlar bara om en existentiell kris
du ska nog se att det går över.
det handlar bara om en ekonomisk kris
du ska nog se att det går över.

XI

Lillebror bli inte som jag när du blir stor.
det gör ont att förstå. dom flesta flyktvägar är inte så bra…


XII

förlåt för att jag förstår så mycket.
förlåt för att jag inte berättade allt som jag förstod innan det sprängdes.
förlåt för att jag var passiv.
det är alltid likgiltigheten som gör att det dåliga tränger fram i människor.

XIII


jag är en kollision mellan två kollisioner.


XIV

jag ser barnen leka i horisonten och jag tycker det känns bra.
jag vill inte bli annat än en häftig farbror.


XV

kan en bergsvägg vara mjuk?
kan man bygga ihop...
kan man laga...
efter en frontalkrock?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar